Med en så pass stor personalstyrka i ett företag som 70 personer så måste det få finnas lite schismer. Det anser vd Roger Rehnström som ser att någon vill svartmåla Ekenäs sjuktransport genom att rikta skarp kritik mot ambulansföretaget. Bland annat den operativa chefen Dennis Beilinsons häftiga humör är föremål för kritik.

Den operativa chefen på ambulansföretaget Ekenäs sjuktransport, Dennis Beilinson har ett så häftigt humör att det finns personer inom företaget som är rädda för honom. Personalen behandlas osakligt också genom att exempelvis någon förklaras skydlig då utrustning gått sönder. Det här har Yle Västnyland fått erfara.

Häftigt humör erkändes

På det personalmöte där Yle Västnyland deltog lyfte Beilinson själv upp problemet och erkände att han har ett häftigt humör. Personalen bekräftade det också.

Dennis Beilinson, du har ett häftigt humör?
- Så är det.
- Du skriker, tills du blir röd i ansiktet?
- Jo. Stämmer.
- Är det så man gör som operativ chef?
- Nej. Men det beror på situationen. Jag skriker absolut så jag blir röd i ansiktet om något har gått sönder och ingen har berättat om det. Det gör jag för att ansvaret som ges till följande person är för stort.
- Är det en lösning att skrika?
- Nå, jag har provat med morot, med belöning och tack och hej. Men det enda som hjälper är att skrika för då berättar personalen eventuellt åt cheferna som fins på stationen.

"Diskussionen går ut på att svartmåla oss"

Så här ser ägaren Roger Rehnström på saken:
- Hela den här diskussionen går ut på att svartmåla oss som företagare. Det är bara vi som gör fel. Många kända men icke nämnda - det finns också gånger då grejer görs sönder med flit.
- Tror du det?
- Jag behöver inte berätta vad jag tror - jag utgår från vad jag ser. Jag vill kontra med det här när det gäller Beilinsons häftiga humör. Men alla kan vi bättra. På basen av den här diskussionen är det ändå som om 90 procent av vår arbetstid skulle gälla den här frågan. Men det här är bara en liten, liten bagatell i helheten. Med en så här pass stor pool med 70 människor så måste det få finnas lite schismer. Personkemi är inte enkelt.

Alla vågar inte berätta om brister

På personalmötet kom det fram att alla kanske inte vågar berätta om fel och brister de hittar i utrustningen just på grund av rädsla för Beilinsons häftiga humör. Han hade ändå en lösning på det genast på mötet:

- Jag har ett förslag. Om ni är rädda att ringa eller säga kan ni direkt när ni märker något istället skicka e-post åt mig?

Chefer berättar om situationen

Har ni gjort några personalenkäter för att se hur personalen mår?
- Vi har inte gjort det i någon skriftlig form, säger Rehnström.
- Alla stationer har chefer som berättar hur situationen är på de olika ställena. Vissa mår dåligt och vissa har det bra. Men bekymret är att det ibland är väldigt svårt att blanda personer som arbetspar på grund av språk. Det måste finnas minst en svensk och en finsk i bilen. Därför går det inte alltid att byta arbetspar och då blir stämningen lidande, säger den operativa chefen Beilinson.

Vi följer föreskrifter från sjukvårdsdistriktet

Vad gäller utbildning och erfarenhet så var källorna kritiska till att man inom bolaget för snabbt kan få för krävande uppgifter. Praktiken borde alltid göras först på den lägre basnivån och sedan först på vårdnivå, om den kompetensen finns. De flesta arbetsgivare gör så, sade källorna.

- Men det är inte vår sak att bedöma om uppgifterna är för krävande för någon. Vi går efter de föreskrifter som vi får av Helsingfors- och Nylands sjukvårdsdistrikt (HNS). Den personal som godkänns av HNS bör kunna det som det står.

HNS testar också alla som jobbar med jämna mellanrum.

- Oberoende om det gäller vårdnivå eller grundnivå så börjar ingen första dagen hos oss med en arbetskompis som nyligen fått betyg. Vi placerar alltid en erfaren med en yngre, säger vd Rehnström.

En av Ekenäs sjuktransports ambulanser på stationen i Karis. Bild: Yle/Tove Virta

Vissa problem med lönerna erkänns

Vissa fel har begåtts när det gäller kontrakt, löner och ersättningar, såsom Yle Västnylands källor också anger. Lönerna har varit sena ett par gånger och ibland har fel summor betalats ut. Men de anställda vittnar på personalmötet om att fel rättats till och att firman kommit emot om det varit knepigt att få pengarna att räcka till då lönen varit sen. Men personalen önskade under personalmötet få en lönespecifikation i samband med lönen och inte någon vecka senare. På den här punkten lovade Beilinson bot och bättring. Äldre arbetstagare saknar skriftliga arbetsavtal men också här ska läget ändras.
- Muntligt gäller lika väl som skriftligt. Men ni får när som helst om ni vill ett skriftligt avtal.

Också den anställda under mötet som påtalade att han inte fått ett skriftligt avtal trots att han frågat efter det blev lovad ett.

Lönerna säger Beilinson att är lite högre än de ska vara. Men samtidigt får de anställda inte betalt enligt det tjänstekollektivavtal som Sjuktransportförbundet anser att företaget borde betala enligt.
Men däremot säger den operativa chefen Beilison att firman nog betalt ersättningar så som det ska vara:

- Jo, vi betalar enligt tjänstekollektivavtalet. Om någon känner att den inte fått vad den ska bör den inte vända sig till radion. Jag kan ge svart på vitt att alla har fått sina ersättningar.
- Men alla fick ju inte betalt enligt tes-avtalet?
- Nej, men de har ett annat avtal och de har fått alla tillägg.

Om personalen vill ha ändringar så får den det

Ekenäs sjuktransports vd Roger Rehnström och bolagets operativa chef Dennis Beilinson säger sig ha blivit överraskade över den kritik de via Yle fått ta del av. Men nu när de vet, tänker de åtgärda de brister som uppdagats?

- Du var själv på mötet. Där var inte så mycket som kunde åtgärdas. Om någon säger något anonymt till Yle så kommer jag inte att åtgärda något. Jag står bakom den personal vi har och om de vill ha ändringar så gör vi det, säger Beilinson.

- Det är klart att kritik är uppbyggande, alla kan vi väl förbättra beteende och allt, ömsesidigt, säger Rehnström.
- Vad konkret kommer ni att göra?
- Hmm... Nu står vi ju inför andra utmaningar. Nu är det väl att fortsätta sköta företaget enligt rätta principer och enligt de avtal vi har.

Osakligheter mot ambulanspersonalen
Usla ambulanser med vårdutrustning som krånglar
Ekenäs sjuktransport: Bilarna är inte i dåligt skick
Ansvarsläkaren tar inte ställning till ambulansproblem

Milla Jousi är ansvarsläkare för den prehospitala akutsjukvården inom både Västra Nylands sjukvårdområde och Lojo sjukvårdsområde. Hon vill inte ta ställning till det som har kommit fram i Yle Västnylands nyheter om Ekenäs Sjuktransport. Akutsjukvården i Västnyland stärks i och med en fältchef, berättar hon.

Milla Jousi är ansvarsläkare för den prehospitala akutsjukvården inom både Västra Nylands sjukvårdområde och Lojo sjukvårdsområde. Hon leder och övervakar bland annat den vård som ges vid olycksplatser och i ambulanserna. Jousi vill inte ta ställning till det som har kommit fram i Yle Västnylands nyheter om Ekenäs Sjuktransport

Milla Jousi svarar heller inte på frågan om huruvida det finns problem i andra ambulansbolag i de här sjukvårdsområdena.

Jousi håller på och kontrollerar om personalen är behörig. Genomgången gäller inte bara Ekenäs Sjuktransport, utan hon kontrollerar betyg och arbetserfarenhet hos alla som arbetar i ambulanser i Västra Nylands sjukvårdområde (Hangö, Raseborg, Ingå) och Lojo sjukvårdsområde (Lojo, Sjundeå, Högfors och Vihtis).

God utbildning behövs

- Förstavårdarens arbete är krävande, eftersom beslut i allmänhet måste fattas självständigt i snabb takt och med bristfällig information och i utmanande förhållanden. I det här utmanande arbetet behövs en god utbildning och tillräcklig arbetserfarenhet, säger Jousi.

Eftersom hon är ansvarsläkare, är det hon som framöver kommer att bevilja vårdlov. Ett sådant lov behöver den som ska arbeta på vårdnivå i ambulansen.

Är det då acceptabelt att en person utan erfarenhet av att arbeta i ambulanser arbetar på vårdnivå?
Jousi svarar att det förutsätts tidigare arbetserfarenhet inom akutvård för att arbeta på vårdnivå.

Företagsbesök

Hon började som ansvarsläkare i februari och har besökt ambulansföretagens stationer och träffat personal och företagsledning. Men några granskningsbesök har hon ännu inte gjort.

Hjärtstartaren ska alltid fungera i ambulansen

Det förutsätts att defibrillatorn, eller hjärtstartaren, alltid fungerar klanderfritt, säger Jousi. I allmänhet granskar ambulanspersonalen apparaterna i ambulanserna då arbetsturen börjar.

Känner inte till vårdfel

Jousi känner inte till att de företag som sköter ambulanstransporterna i Västnyland skulle ha gjort sig skyldiga till vårdfel.

Fältchef ska leda arbetet

I och med en lagändring har ambulansverksamheten stärkts från början av april. En gemensam
fältchef finns nu för den prehospitala akutsjukvården i Västra Nylands sjukvårdområde och Lojo sjukvårdsområde.

Fältchefen arbetar 24 timmar i dygnet (12-timmars arbetspass) och är den operativa chefen för all akutvård i de här sjukvårdsområdena, berättar Jousi. Han eller hon leder ambulansverksamheten från sin fältchefsenhet i Lojo brandstation.

Genom ett datasystem kan fältchefen hålla reda på var alla ambulanser finns för tillfället och se till att de utnyttjas på bästa sätt. Om fältchefen till exempel upptäcker att två ambulanser är på väg från Hangö, kan en ambulans från Raseborg skickas till Hangö, så att Hangö inte blir utan ambulans. Vid en akut situation kan fältchefen skicka en ambulans från Lojo sjukvårdsområde till Västra Nylands sjukvårdsområde - eller tvärtom.

Brister kan ambulanspersonal informera fältchefen om

Personalen kan alltid ta kontakt med fältchefen om de upptäcker brister av något slag, berättar Jousi.

- Fältchefen innebär ett stort steg framåt för akutvården i de här regionerna, säger Milla Jousi som ser det här som en mycket god nyhet.

Möjligheter att utveckla akutvården finns nu, enligt henne. Hon har själv bara goda erfarenheter av fältchefsmodellen från andra områden i Finland.

Mer fortbildning ska det bli

Fältchefen kommer med på vissa typer av uppdrag och leder arbetet på fältet. Fältchefens uppgift är inte att granska arbetet, utan att leda det och bistå i arbetet. Efteråt kan ambulanspersonalen få respons av fältchefen och fundera på vad som löpte bra och vad som inte fungerade i uppdraget.

Målsättningen är att arrangera fortbildning för personalen både separat i de båda sjukvårdområdena, men också gemensamma fortbildningstillfällen.

Och till exempel då ambulanspersonalen är på väg tillbaka från ett uppdrag kan de sticka in till fältchefsenheten i Lojo och få lite fortbildning av något slag såsom till exempel praktiska övningar.

Jousi vill ha idéer av personalen

Milla Jousi är mycket ivrig över sitt nya arbete som ansvarsläkare och ser stora möjligheter att utveckla akutsjukvården som en större helhet genom fortbildning, övervakning och öppna diskussioner med arbetstagarna.
- Jag hoppas att jag får respons. I allmänhet är det arbetstagarna på fältet som kommer med de bästa idéerna.

Hon vill inte skriva under att möjligheterna intill nu att granska de privata bolagens verksamhet skulle vara bristfälliga.

- Enligt avtalet mellan sjukvårdsområdet och den privata tjänsteproducenten har beställaren rätt och skyldighet att utveckla, följa med och övervaka verksamheten.

Brister i ambulansvården i Västnyland
Usla ambulanser med vårdutrustning som krånglar
Ekenäs sjuktransport: Bilarna är inte i dåligt skick
Osakligheter mot ambulanspersonalen
Ekenäs sjuktransport: Vi blir svartmålade

Ekenäs sjuktransport, som sköter bland annat den akuta sjukvården i Ingå och Raseborg, har fått kritik. En del av den gäller bilarnas dåliga skick. Dennis Beilinson är operativ chef på Ekenäs sjuktransport. Han kommenterar skicket så här:
- Alla bilar kan få fel. Vi kör 680 000 km per år. Vi servar dem dagligen och jag skulle säga att de är i ganska bra skick.

På ett personalmöte där Yle Västnyland deltog ställde Beilinson frågan till personalen om bilarnas skick på något sätt har äventyrat patientsäkerheten. Nej, ingen tyckte att patientsäkerheten lidit, men bilarna har haft sådana fel som Yle Västnylands källor berättat om. Exempelvis redogjorde Beilinson på mötet själv för hur kylarvätska och olja blandats, men påpekade också att det varit ofarligt. Bilarna har inte heller alltid startat, men det ansvaret lade Beilison på personalen som borde ha lagt laddningskabeln i väggen kvällen innan men inte gjort det.

- Bilarna behöver laddas över natten. Men misstag händer. Till min kännedom har inget sådant kommit som äventyrat patientsäkerheten, sade Beilinson.

Bilar repareras i snabb takt då det är möjligt

Företaget har också kritiserats för att inte åtgärda fel tillräckligt snabbt då det visat sig att bilarna har brister.

- Vi åtgärdar bilarna direkt. Samma dag eller natt har vi en som reparerar bilarna - om det finns delar i landet, säger Beilinson.

Att det inte alltid finns delar kan alltså fördröja reparationerna. Beilisons dotter Johanna Beilison äger tillsammans med Roger Rehnström flertalet aktier i Ekenäs sjuktransport. Rehnström, som också är verkställande direktör, säger att det alltid finns reservbilar om någon bil måste repareras:

- Det här betyder inte att vi under den tiden en bil repareras har en bil borta. Vi har flere bilar där det bara är att vrida om nyckeln, säger Rehnström.

Inget problem med bilar från Nederländerna

Att det skulle vara några problem med att bilarna är från Nederländena förstår inte Beilinson.
- Vi har både gamla och nya bilar från Nederländerna, men alla är i skick.

Vi kan inte göra något åt kontaktproblemen

Ekenäs sjuktransport kritiseras också för att tidvis ha problem med defibrillatorerna på så sätt att det inte gått att sända hjärtfilm. Den operativa chefen Beilinson säger att det står utanför företagets makt att göra något åt den saken mer än att exempelvis ha alla finska telefonbolags telefonkort.

- Apparaten skickar iväg som den ska, men har den inte kontakt så har den inte. Signalerna går via gsm-nätet och vi har inget att göra med det. Det är hela landets bekymmer.

Lagen om patientens ställning och rättigheter lägger också stora begränsningar för hur det går att skicka information. Problemet finns alltså, men på personalmötet sade en att det är samma problem med att sända på vilket företag de än jobbat.

Har det funnits nära-ögat situationer på grund av tekniska problem?

-Nej. Med den utbildning som finns idag så kan du inte bli med tummen mitt i handen om apparaten inte kan skicka. Då måste var och en kunna så mycket att den muntligt per telefon kan ge konsultering, säger Rehnström.

Varför tror du att de personer vi talat med är oroliga?
- Ingen, aning, politik.

Bilarna har värme

Yle Västnylands källor var också kritiska mot att bilarna inte alltid står i ett garage, speciellt i Ingå. Då bilarna står ute leder det till att medicinerna blir för kalla.

- Alla bilarna har värme. Det är plus 18 grader inne i bilen. Om det inte är 18 grader hänger ligger ansvaret på vår medicinansvariga. Mer kan vi inte göra, säger Beilinson.

- Och det som ska vara kallt finns i kylskåp i plus sex grader, tillägger Rehnström.

Vi är ansvarsfulla

Men ytterst är det ju Beilinson och Rehnström som bär det största ansvaret. Tycker ni att har ni tagit det ansvaret?
- Definitivt, säger Rehnström.
- Absolut. Varje morgon måste personalen gå igenom bilarna och utrustningen. Enligt 9001-certifikat har vi en lista som den checkar att allt ska vara i skick. Vi kan inte göra mer. Det är personalen som kollar, säger Dennis Beilinson.

Ekenäs sjuktransports personal har ett par gånger utretts för vårdfel, men har aldrig dömts för något.

Usla ambulanser med vårdutrustning som krånglar
Osakligheter mot ambulanspersonalen
Ekenäs sjuktransport: Vi blir svartmålade
Ansvarsläkaren tar inte ställning till ambulansproblem

I går (8.4) undertecknades köpebrevet där Raseborgs stad säljer restaurang Knipan till företagarna Don Björkström och Yngve Lignell.

Beslutet om försäljningen fattades av en enhällig stadsstyrelse på mötet den 10 februari 2014 och avtalet undertecknades i går på restaurang Knipan.

Till en början är det krögaren Hans Lundström som kommer att bedriva restaurangverksamhet i Knipan. De nya ägarna och Lundström har undertecknat ett femårigt hyresavtal.

Svenska Kulturfonden öppnar igen sin kassakista och mycket pengar går även i år till projekt i Västnyland. Mest understöd får Ekenässällskapet, som får 10 000 euro för att ordna litteraturevenemanget Bokkalaset i Ekenäs.

Stora summor pengar får också teaterföreningarna Ekenäs stadsteater (8000 euro) och TandemTeatern i Raseborg (6000 euro). Ekenäs stadsteater får understöd för sin första produktion Tribadernas natt, medan arbetsgruppen TandemTeatern får understöd för en turnerande teaterföreställning som heter Jag vill ju bara vara fri.

I Pojo understöds bland andra Pojo ungdomsorkesters understödsförening med 6000 euro. Föreningen planerar att starta en ungdomsorkester för svenska och finska elever i Pojo.

Kulturfonden ger även pengar till föreningar som tänker ordna olika evenemang med anledning av att det är 300 år sedan slaget vid Rilax. Föreningen Hangö på världskartan får 5000 euro för att ordna program om Rilax i Hangö men också arrangemang i Bromarv understöds. I Bromarv får arbetsgruppen Rilaxmonumentets traditionsförening 3000 euro.

Sjundby gård får pengar får en tvåspråkig historik i katalogformat över Sjundby slott och Lojosamfundet får pengar för dokumentation om krigshändelser i Lojo. Båda föreningarna får 2000 euro var.

Sånggruppen Guldkanten från Ingå, som sjunger för patienter på sjukhus, handikappboende samt hem för äldre i Västra Nyland och Helsingfors, får 2500 euro i stöd.

Här är hela listan över utdelningar från Västnyland

Albrecht Maija för privatutställning på Galleri Duetto i Helsingfors 3 500 €
Andersson Bosse för en allsångskonsert och en barnens dag
på Café Gamla Stan i Ekenäs 1 000 €
Andersson Lena för visseminarier och viskonserter i Ekenäs 3 000 €
Antas Axel för utställning på Galleria Heino 3 500 €
Arbetets Vänner i Ekenäs r.f. för ett allsångsevenemang på Hotel Sea Front i Ekenäs 1 000 €
Arbetsgrupp Aspelund-Motaleff-Raseborgs kulturförening.r.f för en nyskriven musikteater-produktion Hjördis 4 000 €
Arbetsgrupp Dragsvikartilleristerna för en historik över det finlandsvenska artilleriet 3 000 €
Arbetsgrupp Emma Engdahl-Jägerskiöld för två konserter till operasångerskan Emma Engdahl-Jägerskiölds minne 4 000 €
Arbetsgrupp Kvarnrot för inspelning av gamla finlandssvenska folkliga koraler 3 500 €
Arbetsgrupp Rilaxmonumentets traditionsförening för utgivning av förnyad upplaga av
boken Slaget vid Rilax 1714 2 000 €
Arbetsgrupp Rilaxmonumentets traditionsförening för arrangemang i Bromarf med anledning av att det gått 300 år
sedan Slaget vid Rilax 3 000 €
Arbetsgrupp Scenografibok för en bok om scenografi utgående från Erik Salvesens konstnärsskap 3 500 €
Arbetsgrupp Skogens Svarta Guld för aktiviteter i Kolarbyn i Snappertuna 5 000 €
Arbetsgrupp Taborkören Ingå st. för skivinspelning 2 000 €
Arbetsgrupp TandemTeatern för en turnerande teaterföreställning Jag vill ju bara vara fri 6 000 €
Archipelago Singers rf för besök till vårdinrättningar och äldreboende i Västnyland 2 500 €
Aspelund Ami för en veckosluts-workshop i Kulturhuset Karelia och Tryckeriteatern 1 500 €

Backgränd Hembygdsförening rf för kulturprogram vid Backgränd Hembygdsförenings 90- årsjubileum 1 000 €
Barösunds Byaråd/Fotogruppen för att digitalisera fotografier till en utställning 1 000 €
Basdekis Eeva för steinerpedagogisk fortbildning i Ekenäs och Karis 700 €
Betesdaförsamlingen i Ekenäs rf för barn- och ungdomsarbetet
i Ekenäs Pingstkyrka 2014 1 000 €
Billnäs skola för elevernas fältstudier vid Läppträsket i Karis 500 €
Bondgårdsmuseets Vänner rf för att restaurera trillan Victoria i Ingå 1 500 €
Bromarf Biblioteks Vänner rf för en författarträff på Rilax gård i Bromarf 1 500 €
Bäcksbacka Mary-Ann för litterär verksamhet 2 000 €

Capoeira Väst nyland rf för undervisningsverksamheten 3 000 €
Children Crossing Cultures rf för mångkulturella projekt för barn och ungdomar med svenska som modersmål 3 000 €

Damkören Girls för verksamheten 2 000 €
Degerby byaråd rf för verksamheten 3 000 €
Degerby Lantmannagille för verksamheten 1 500 €
Degerby Ungdomförening rf för teaterverksamheten 1 000 €

EK Fuxia för dräkter och tävlingresor för dansgruppen EK Fuxia 1 200 €
Ekenäs Centrumförening r.f. för kulturprogram på torgdagar och kvällstorg i Ekenäs 1 500 €
Ekenäs Danskraft rf för arrangerandet av danshelgen Danseborg i Ekenäs 5 000 €
Ekenäs gymnasium för språkligt utbyte med Kaurialan lukio i Tavastehus 900 €
Ekenäs gymnasium för Ekenäs gymnasiums internationella specialprojekt 9 500 €
Ekenäs Konsertgarantiförening rf för en klassisk konsert av
en färöisk piano-violinduo i Ekenäs 1 500 €
Ekenäs Konstförening r.f. för verksamheten 1 500 €
Ekenäs museivänner för ett seminarium om Raseborgs kungsgård 1 000 €
Ekenäs Skärgårds Hembygdsförening rf för verksamheten, Skåldö Bladet samt kortkurser på Skärhalla 2 500 €
Ekenäs Stadsteater för produktionskostnader för Ekenäs Stadsteaters första egna produktion "Tribadernas Natt" 8 000 €
Ekenäs svenska metodistförsamling för musikverksamhet
bland barn och unga i Ekenäs 1 000 €
Ekenäs Svenska Metodistförsamling/Hangö för musikverksamhet
bland ungdomar i Hangö 1 000 €
Ekenäsnejdens krigsveteraner r.f. för utgivning av jubileumsskrift 2 000 €
Ekenässällskapet för litteraturevenemanget Bokkalaset i Ekenäs 10 000 €
Ekholm Kjell för en bok om det legendariska diskoteket Gnägget i Ekenäs 3 500 €
Eva Funck för fortbildning i Steinerpedagogik i Ekenäs 500 €

Falk Camilla för ett bokprojekt som handlar om att insjukna i psykos 2 000 €
Finländska kammarorkestern för Ekenäs sommarkonserter 6 000 €
Föreningen för främjande av kultur, hantverk och konst TAKO rf för kursutbud för barn och vuxna på svenska i Fiskars 2 000 €
Föreningen Life Harmony rf för kurs i röst- och sångövningar med qigong 1 500 €
Föräldraföreningen Con Amore r.f. för musiksamkväm med musiklekisbarn och deras mor- och farföräldrar med temat Alice Tegnér 150 år 1 000 €
Föräldraföreningen vid dalgatans daghem r.f. för att utveckla Mulleskogsverksamhet med exkursioner och material 600 €

GStars för tävlingar och dansläger i Pargas, Raseborg, Helsingfors och Tammerfors 1 200 €

Hagman Ingmar för produktion av en film om arrendetiden i Degerby 1944-1955 2 000 €
Hangö Blåsorkester rf för konsertresa till Haapsalu 1 500 €
Hangö Foto Festival rf för Hangö Foto Festival 2 000 €
Hangö guider rf för rollguidningar som anknyter till temat Rilax 300 år 2 000 €
Hangö Manskör rf för konserter i Hangö, inte för att delta i sångarting i Borgå 1 500 €
Hangö Musikdagar rf för Hangö Musikdagar samt ett tvåspråkigt musikläger för barn och ungdomar 6 000 €
Hangö på världskartan r.f. för program i Hangö kring evenemanget 300 år
sedan slaget vid Rilax 5 000 €
Hangö på världskartan rf för ungdomslägret Gangut Friendship Regatta i Hangö 2 000 €
Hellberg Toivo för utgivning av en skiva 2 000 €
Hembygdens Vänner i Sjundeå rf för utgivning av en tvåspråkig hembygdsbok 2 000 €
Hembygdens Vänner i Snappertuna rf för insamling, bearbetning och dramatisering av lokala berättelser, anekdoter och ordspråk i Snappertuna och Karistrakten 1 000 €
Hensbo Åse för utställning i Folkets hus i Antskog 700 €
Holmberg Kristoffer för Stage Night på Kulturhuset Karelia i Ekenäs 2 500 €
Höjdens skola i Raseborg för undervisningsprojekt i Energilaboratoriet i Tenala 3 000 €

I fädrens hjulspår för evenemanget I fädrens hjulspår i Ekenäs 1 000 €
Ingå Bokmalar rf. för litteraturafton i Barösund 1 600 €
Ingå Folkdansare r.f. för kulturjippo för barn och ungdomar i Ingå 1 000 €
Ingå spelmansgille för nybörjarverksamheten, för att delta i Folklandia- spelmanskryssningen, för skivinspelning samt för att delta i en festival för folkmusik i Prag 3 500 €

Josefsson Gunilla för renskrivning av Selim Segerstams upptecknade folkvisor från Socklot 500 €
Järvenpää Jussi Sakari för en kammarmusikkonsert i Billnäs 2 000 €

karin@kaarin@johanna för utställning i Ingå 350 €
Karis musei- och hembygdsförening rf för en historisk rundtur i Raseborg samt en veckoslutskurs i fältarkeologi 1 000 €
Karis musei- och hembygdsförening rf för det arkitektur- och bebyggelsehistoriska hembygdsprojektet Funkis i Karis 3 000 €
Karlsson Filip för marknadsföring av Lantbruksmuseet i Finby gränd i Tenala 1 000 €
Karlsson Tomy för ett bildverket Hangöudd i främmande händer 2 500 €
Konstens Vänner i Ingå rf för konstläger samt Konstens eftermiddag 1 500 €
Kronoföreningen rf för fortsatt utveckling av ungdomskulturverksamheten
i Kronomagasinet i Ekenäs 2 000 €
Kuusisto Mary för litterär verksamhet 1 500 €
Kyrkslätts dansförening rf för undervisning av dans på svenska i Kyrkslätt och Sjundeå 4 000 €

Lehtinen Anita för produktion av en serie på två språk för Hangötidningen 1 000 €
Lindberg Camilla för litterärt skapande 2 000 €
Lindroos Teemu för utställningar på Supermarket Art Fair i Stockholm och
på Galleri Zebra i Karis 1 500 €
Lojosamfundet rf för dokumentation och skrift om krigshändelser i Lojo 2 000 €
Lundberg Sixten för att skriva en pjäs om den legendariske polisen, orgeltramparen och klockringaren Adrian "Dido" Wiktor Selenius och det dåtida Ekenäs 3 000 €
Lundin Thomas för inspelning av en julskiva med nytt finlandssvenskt material 2 500 €

Manskören Raseborg rf för verksamheten och för jubileumsturné till Alingsås i Sverige 3 000 €
Mattsson Börje för en bok om Afrika 4 000 €
Musik i Sjundeå rf för festivalen Lux Musicae i Sjundeå 5 000 €
Musik vid havet rf för kammarmusikfestivalen Musik vid havet i Ingå 6 000 €
Musikinstitutet Raseborgs föräldraförening Cadenza för musiksamarbete
mellan Musikinstitutet Raseborgs celloister och Suzuki institutet i Gentofte i Danmark 3 000 €

Nonette rf för evenemanget Levande julkrubba i Ekenäs 2 500 €
Nylund Ann-Katrine för konstutställning i Lovisa, Borgå och Ekenäs 2 500 €

Olympias Vänner rf för Hangö Filmfestival samt för en filmkurs och en filmsmedja för gymnasieelever 4 500 €

Pihlström Jenny Linnea för grundstudier i steinerpedagogik i Mikaelskolan i Ekenäs 800 €
Pojo kyrkoby byförening rf för verksamheten 1 500 €
Pojo ungdomsorkesters understödsförening r.f. för att starta en ungdomsorkester för svenska och finska elever i Pojo 6 000 €
Porkala Parentesen rf för en teaterföreställning 5 000 €
Prästkullanejdens hembygdsförening rf för verksamheten och
förberedelser av ny Prästkullarevy 3 000 €

Rahikainen Tua för fotoutställning med temat Skog och natur i Barösund 1 000 €
Raseborgs Kulturförening rf för projektverksamhet 6 000 €
Raseborgs Medeltida Sällskap rf för medeltida evenemang vid Raseborgs ruiner 5 000 €
Raseborgs Operaförening rf för turné med operascenkonst i Sverige och Finland 3 000 €
Raseborgs släkt- och bygdeforskare för en bok om affärer och kiosker i Ekenäs centrum 3 000 €
Raseborgs släkt- och bygdeforskare för verksamheten 2 000 €
Rinne Tuomo för att bevara den traditionella hyvelmakarens
yrkeskunskap och - skicklighet 2 000 €

Sandbo Föräldraförening för bokanskaffningar till Sandbo daghem 600 €
Schjerfbeck-sällskapet i Ekenäs r.f. för musikprogram i Ekenäs i anslutning till Helene Schjerfbecks födelsedag 1 500 €
Selenius Sara för skivinspelning 1 200 €
Selenius Sara för en visturné i södra Finland 1 200 €
Sjundby Gård för en tvåspråkig historik i katalogformat över Sjundby slott 2 000 €
Sjundby traditionsförening r.f. för utställningen Långt lin! på Gårdskulla
lantbruksmuseum i Sjundeå 2 000 €
Sjöblom Tommy för en gymnasieförberedande kurs i matematik 800 €
Skärgårdens Vänner i Snappertuna r.f. för en sångfest i Bygdestugan i Box 1 000 €
Solbrinkens Hem och Skola rf för tvåspråkiga teater och samvarostunder med finskspråkiga grannskolor 1 000 €
Solbrinkens Hem och Skola rf för att få svenska teaterföreställningar
till daghemmet Laban 1 000 €
South coast dancers rf för att delta i Lindedance on the west coast i Yyteri 1 500 €
Stenius Maria Theresia för första årets grundstudier inom Steinerpedagogisk
dagvård i Ekenäs 800 €
Streng Håkan för utgivning av bok och cd skiva 2 000 €
Svenska Föreningen i Lojo r.f. för evenemanget Lojo Sommar samt konsert för svenska daghems- och skolbarn under Svenska veckan 2 500 €
Svenska Klubben i Ekenäs för kulturverksamheten 600 €
Sångföreningen Cajorna rf för verksamheten och för deltagande i körfestival i Italien 4 000 €
Sånggruppen Guldkanten för att sjunga för patienter på åldringshem, sjukhus, servicehus och handikappboende i Västra Nyland och Helsingfors 2 500 €
Sällskapet för Släkt- och hembygdsforskning i Hangö rf för verksamheten 1 000 €
Sällskapet Visans Vänner i Hangö för Nordiska Visfesten i Hangö 4 500 €
Söndagssällskapet Pilsnerpojkarna för uppsättande av teaterpjäsen Kvartetten av Ronald Harwood 2 500 €

Tenala Marthaförening r.f. för utställnings- och arkivverksamhet
vid Tenala Hembygdsmuseum 2 500 €
Till Jan-Erik för publicering av elevarbeten på på Karis-Billnäs gymnasiums
portal Karis förr 1 000 €
Täkter byaråd rf för Täkterdagen 2014 1 500 €

Understödsföreningen almus r.f. för en gemensam teaterföreställning för eleverna vid Västankvarns skola och Merituulen koulu 1 000 €
Understödsföreningen Virkby samskolas vänner r.f. för teaterföreställningen Piece of Cake
av Teater Taimine på skolan och gymnasiet 900 €

Vigu rf för ett friluftsevenemang i Noux nationalparksområde 500 €
Wildavalo för kulturprogram i Wildavalo i Ekenäs 2 500 €
Winberg Gunnevi för konst- och hantverksutställningar samt för hantverksverkstäder i Pojo bibliotek 1 300 €
Virkby gymnasium för ett kultursamarbete med Gymnasium Sylt i Westerland i Tyskland 2 000 €
Virkby gymnasium för studieresa till London inom ämena historia och konst i samarbete
med William Morris Sixth form school 1 500 €
Virkby gymnasium för en studieresa till Exeter i England 2 000 €
Västankvarns skola för bokanskaffningar till skolans bibliotek 600 €
Västnyländska Kammarkören för verksamheten 2 500 €
Västra Nylands Folkdansdistrikt rf för ledarutbildning och juniorarbete
inom distriktets folkdanslag 2 000 €

Österby skola för att befrämja läsning, skrivning och muntlig uttrycksförmåga i Österby skola 800 €

Specialsjukvården i Helsingfors och Nyland är billigare än i övriga landet.

Specialsjukvården kostar 899 euro per invånare i Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt. I övriga landet kostar det 1033 euro.

Kostnaderna inom HNS började dala 2006 medan de sedan dess har ökat för andra.

Det är stora skillnader mellan turismen i de olika nyländska regionerna – huvudstadsregionen tar hand om pengarna, Västnyland har lång turistsäsong och Östnyland kunde försöka locka till sig fler turister som besöker Helsingfors.

Turisterna i Nyland lämnade efter sig nästan 2 miljarder euro i fjol. Sammanlagt 21.000 personer jobbade inom turismbranschens olika tentakler, 12.000 av dem hade hand om turister som uttryckligen besökte Nyland. De här siffrorna kommer fram i en rapport som är framställd av yrkeshögskolan Haaga-Helia.

Det kommer också fram en del skillnader mellan de olika regionerna. Västnyland håvade in över 300 miljoner euro turistpengar i fjol, medan Östnyland bara kom upp i 170 miljoner. Eva Holmberg, lektor i turism, förklarar att skillnaden finns dels i att Västnyland är större, dels i att turistsäsongen i väst är längre.

- I Västnyland finns traditionella turistorter som Hangö och Raseborg, där det finns mycket sommarstugor, men det finns också ganska mycket konferensanläggningar och stora sportcentra som fungerar som turistanläggningar året om. I Östnyland är sommarsäsongen däremot klart livligare än vintersäsongen.

Var hamnar pengarna?

Det är ändå huvudstadsregionen som tjänar storkovan på turisterna. Knappt 1,5 miljarder, det vill säga tre fjärdedelar av de nyländska turistpengarna, hamnar i fickorna hos turismföretagare i regionen, jämfört med drygt 300 miljoner i Västnyland och knappt 170 miljoner i Östnyland. I de mellannyländska kommunerna utanför huvudstadsregionen uppgår summan till 200 miljoner.

Det är de ryska turisterna som är ivrigast på att spendera pengar, de lämnar efter sig 380 euro per turist och besök. Tyskarna ligger en bit efter med 345 euro, och turister från USA använder ungefär 290 euro per person.

Pengarna hamnar oftast hos inkvarteringsställen (1 miljard) och detaljhandeln (570 miljoner).

Summorna kunde vara större, Eva Holmberg menar att den nyländska turismen ännu är i sin linda, regionen har till exempel inte fått den turismstämpel som Lappland har. Dessutom kunde ett bredare samarbete leda till nytta långt över kommungränserna, då turister i Helsingfors lätt kunde spilla över till de andra kommunerna.

- Om vi tänker på den internationella turistmarknaden så är det fortfarande Helsingfors som är vårt dragplåster, men alla områden som ligger inom hundra kilometers radie från Helsingfors har goda förutsättningar att locka till sig turister från Helsingfors. De kan komma på ett dagsbesök, eller kanske till och med på en eller två övernattningar.

Åtta unga män har dömts för olika brott som de begått i Raseborg.

Männen är födda på 1980- och 1990-talen. Västra Nylands tingsrätt dömde de åtalade för trafiksabotage, äventyrande av trafiksäkerheten, skadegörelse och stölder som de begått år 2011, 2012 och 2013. De dömda är födda mellan år 1982 och 1996.

Två av de dömda stal en paketbil. Efter några dagar brände de upp den. Biltjuvarna hade fyllt 16 år vid gärningstidpunkten. Förutom en paketbil hade de dömda också stulit och kört lättmotorcyklar och mopeder.

I andra fall har de dömda stulit bland annat bilstereon, tiotals liter bensin, datorer, godis, drycker, tobak, en motorsåg och en röjsåg.

Tre av de dömda hade lekt elektriker i Ekenäs. Förutom att de söndrade gatulampor slog de sönder säkringar och kapade elledningar. I Horsbäck lycakades de dömda stänga av elen genom att söndra hänglåset till en linjefrånskiljare och dra ner handtaget..

Det längsta straffet dömdes till en man född år 1993. Domen är 1 år fyra månader villkorligt fängelsestraff, bland annat för otaliga stölder och äventyrande av trafiksäkerheten.

Personen med flest dömda brott är född 1996. Mannen dömdes för 31 olika brott.

Det mildaste straffet, 50 dagsböter utdömdes för skadegörelse som ung person.

Raseborgs stad, Raseborgs kyrkliga samfällighet och Ekenäs Energi var några av de målsägandena i rättegången.

Nu är det klart att 39 stålverksbyggnader där FN-steel verkade i Koverhar rivs. Byggnaderna och konstruktionerna rivs med grunden, det vill säga även byggnationer under marken rivs.

I kväll var det andra gången miljönämnden i Hangö skulle besluta om rivprojektet av Koverhar-området. Tidigare hade konkursboet endast ansökt om rivningstillstånd för byggnader ovanför marknivå. Då remitterades ärendet.

Nu har bolaget Delete Kierrätys- ja purkupalvelu, som river byggnaderna, preciserat rivningsutredningen till en så kallad komplett rivning.

Enligt miljönämndens ordförande, Yrjö Sahlstedt (SFP), är det ändå troligt att man ansöker om miljötillstånd från regionförvaltningsverket att få lämna kvar betong i jorden på vissa områden.

Även om rivningsprojektet är stort räcker det med det här beslutet från miljönämnden. Så fort beslutet har vunnit laga kraft kan rivningen börja.

Läs mera om utvecklingen (avvecklingen)
Alla byggnader i Koverhar ska rivas
Material behövs till utställning om Koverhar
Fabriksbyggnaderna i Koverhar får ännu inte rivas
Koverhar kan bli företagspark

Karislaget BK-46 formligen däckade Sjundeå IF i herrarnas FM-liga i handboll. Årets sannolikt sista västnyländska lokalderby spelades på torsdagen i Karis bollhall.

BK:s Janis Selge skjuter, SIF:s Patrik Grönberg försvarar. Janis Selge vs Patrik Grönberg Bild: Yle/ Patric Westerlund

BK-46 slog Sjundeå IF med tretton måls marginal. BK-46 - Sjundeå IF 9.4.2014 Bild: Yle/ Patric Westerlund

Matchens första kvart var jämn och lagen gjorde mål turvis. Efter det var det BK-46 som förde matchen och Sjundeå IF hade inget att säga till om. Utan Roni Leven i gästernas mål, skulle BK:s segersiffror varit ännu större.

I hemmalaget var Mikael Heinonen den ena matchhjälten. Han premierades också med tre stjärnor som matchens bästa spelare. De två övriga stjärnorna gick till hemmalagets distansskytt Oliver Helander (två stjärnor) och hans kollega i Sjundeå Anton Luuppala (1 stjärna).

Ofattbart nog blev matchens verkliga lirare Johan Skoberg, BK-46, utan stjärnor. Förutom att han jobbade bra hemåt, var han helt omutbar i anfallsväg. Han gjorde själv åtta fullträffar från sin vänsterkant och framspelade sina lagkamrater osjälviskt åtminstone till fem lättgjorda mål.

- Jag brukar inte få stjärnor i de här matcherna, jag vet inte varför, sade Johan Skogberg efter matchen.

Playoff-matcherna börjar snart

Han konstaterade att hans säsong hittills varit mest ”stolpe-ut”, så nu kändes det skönt att lyckas.

- Med tanke på de kommande playoff-matcherna var det här en vikig och bra seger, sade Skogberg.

Gästernas bästa man och guldbyxa (bästa målskyttf ör säsongen) Anton Luuppala var inte lika glad efter matchen.

- Vi spelade riktigt dåligt och BK var bättre på alla delområden i dag. Det finns inget att förklara, sade Luuppala sanningsenligt.

Bägge lagen har endast en grundseriematch kvar att spela. De sista matcherna spelas på lördag och Sjundeå möter HC West från Grankulla på hemmaplan, medan BK-46 reser till Britas för att möta kommande playoff-motståndaren Helsingfors IFK. BK passerade nu HIFK i tabellen och en seger på lördag ger Karislaget hemmaplansfavör.

- Vi åker nog dit för att vinna. Jag anser att Sjundeå är ett bättre lag än HIFK, sade Skogberg.

Omkring 350 ögonpar såg matchen

Anton Luuppala säger att det nu gäller för Sjundeå IF att se om sitt hus och helt enkelt komma igen.

- Vår målsättning är att komma till semifinal., sade Luuppala med en viss själsäkerhet i rösten.

Matchen i Karis bollhall sågs av ungefär 350 personer. Den dömdes av Jan-Erik Leandersson och Mikael Lindroos.

BK-46: Mikael Heinonen (mv) 1, Olli-Pekka Korpimäki 2, Sam Sjöman 4, Robin Karlsson 2, Jasper Hellberg 4, Johan Skogberg 8, Robin Mattsson 1, Janis Selge 3, Mario Karuse, Niclas Zweigberg (mv), Victor Westerlund 1, Alex Lignell, Sebastian Säkkinen 1, Oscar Udd 1, Oliver Helander 6, Theo Westerlund.
SIF: Rony Leven (mv), Patrik Grönberg 3, Stig Thilman, Gustav Svanbäck 2, Jaan Kauge, Anton Luuppala 5, Antti Tahvanainen 3, Ravo Voosalu 2, Alexander Holmberg, Albert Rehnberg, Elias Nyman, Christoffer Modig, Niklas Sillman 1, Janne Korpimäki 4, Stefan Thilman.

Ambulansföretaget Ekenäs sjuktransport har fått kritik av personer som verkar i branschen och som har regelbunden kontakt med företaget. Bland annat säger de att en del av personalen har fått för krävande arbetsuppgifter med tanke på sin kompetens.

Tidigare överläkare vid Lojo sjukhus Ralf Backman tar inte ställning till kritiken mot Ekenäs sjuktransport, men han säger att de krav som finns på ambulanspersonalen i hälsovårdslagen är höga och ofta svåra att uppnå.

- Jag misstänker att om man på alla sjuktransportföretag skulle försöka anställa sådana som har rätt utbildning, så skulle personerna ta slut. Det finns ganska lite utbildningsmöjligheter om man tittar på hela landet. Jag tror inte att vi har tillräckligt med utbildad personal här i Västnyland heller, säger han.

Bra ambulansvård viktig

Ralf Backman var med för ett och ett halvt år sedan och förhandlade fram avtalet med Vihdin Sairaankuljetus, som sköter ambulanstransporten i Lojoområdet. Han har ingenting att anmärka på hur det företaget sköter sitt jobb. Men han understryker samtidigt vikten av att ambulanstransporten fungerar enligt de krav som lagen föreskriver.

- Det är väldigt viktigt. Ju tidigare man får en bedömning av en svårt sjuk person och ju tidigare man kan påbörja behandlingen, desto bättre är prognosen i väldigt många fall i dag.

Stora utmaningar

Enligt social- och hälsovårdslagen som trädde i kraft år 2011 överförs ansvaret för att leverera den prehospitala hälsovården från kommunerna till sjukvårdsdistrikten. Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt har nyligen beslutat att det är räddningsverket som sköter ambulanstransporterna i Västnyland från och med årsskiftet.

Den nya social- och hälsovårdslagen ställer samtidigt högre krav på kompetensen hos ambulanspersonalen än tidigare. Det här tillsammans innebär stora utmaningar, säger Ralf Backman.

- Beställningsprocessen har ju tidigare inte hört till sjukvårdsdistrikten, så situationen är ny för dem. Om man kombinerar det här med den nya lagen och de stora krav som ställs så kan man säga att det är en utopi om man tror att man från och med 1.1.2015 ska få en hundraprocentig, till minsta detalj, fungerande sjuktransport. Det är ett system som ska byggas upp i varje fall.

Enligt honom står också räddningsverket inför stora utmaningar eftersom det är en ny verksamhet för deras del i den här regionen.

Jourverksamheten påverkar

Enligt Ralf Backman finns det flera aspekter som påverkar kraven på sjuktransporterna .

- En fråga är hur jourverksamheten ska organiseras. Om det blir färre jourpunkter kommer det också att ställa flera krav på sjuktransporten, säger han.

Det kostar för mycket att renovera den gamla sjukvårdsskolan i Ekenäs så att gymnasiet kunde flytta in dit. Det ansåg direktionen för intern service i Raseborg i går kväll och röstade ner förslaget.

Planen har varit att Ekenäs gymnasium skulle bli ett stort daghem. Men direktionen för intern service vill i stället satsa på att färdigställa åtta nya daghemsavdelningar i ändamålsenliga utrymmen så billigt som möjligt.

Tanken har också varit att det i teorin kunde finnas plats för gymnasiestuderande från Karis-Billnäs gymnasium i det så kallade Sjukis på Raseborgsvägen.

Runt tio äldre Sjundeåbor får prova på att ha en matautomat hemma i stället för att använda traditionell matservice.

Grundtrygghetsnämnden beslöt på sitt möte i går kväll (9.4) att ingå ett avtal med företaget Menumat Oy om ett försök med måltidsservice. Avtalet gäller från den första maj 2014 till den sista mars 2015. Under den tiden kommer försöket också att utvärderas för att man ska kunna besluta om en eventuell fortsättning.

Meningen är att de äldre ska ges flera valmöjligheter och i högre grad själv kunna bestämma när de äter. Samtidigt är systemet ekonomiskt fördelaktigt för kommunen.

Matautomat ger frihet åt äldre i Sjundeå

Övervakningen av den som sköter ambulanstransporterna måste absolut bli bättre. Det säger Marie Bergman-Auvinen (SFP) som är kommunstyrelsens ordförande i Ingå.

Yle Västnyland har berättat att Ekenäs sjuktransport inte håller måttet. De som jobbar i företaget ska i många fall klara av brådskande sjuktransporter med gamla ambulanser i dåligt skick och med utrustning som ofta krånglar.

Det berättar två personer som verkar i branschen och har regelbunden kontakt med företaget.

Bättre övervakning

Marie Bergman-Auvinen säger att det inte är bra att ett företag beskylls på det här sättet.

-De som övervakar borde ha skött det på ett annat sätt. Kommunerna och varför också inte sjukvårdsdistriktet (HNS) har haft svårt att övervaka utlokaliserad verksamhet som har konkurrensutsatts.
-Jag tycker att det är en fråga som sjukvårdsdistriktet borde ha diskuterat med den som sköter verksamheten. Problemet är också att det inte finns några sanktioner när sådant händer.

Bergman-Auvinen kan inte säga hur övervakningen borde ha skett, men den måste bli bättre i framtiden.

Föredrar räddningsverket

Karl von Smitten (SFP), ordförande för grundtrygghetsnämnden i Raseborg, Erkki Rissanen (Saml), ordförande för nämnden för Västra Nyland sjukvårdsdistrikt och Bergman-Auvinen ser hellre att Västra Nylands räddningsverk sköter ambulanstransporterna än att ett privat företag gör det.

Karl von Smitten och Erkki Rissanen. Karl von Smitten och Erkki Rissanen. Bild: Yle/Marica Hildén

Marie Bergman-Auvinen. Marie Bergman-Auvinen Bild: YLE/Minna Almark

-Vårt förslag att Västra Nylands räddningsverk ska sköta de brådskande ambulanstransporterna är en lösning, säger Erkki Rissanen.

Övervakningen av räddningsverket borde ske på samma sätt som övervakningen av privata aktörer borde ha skett, säger Bergman-Auvinen.

-Den som beställt och har ett avtal ska övervaka, och då det kommer fram konkreta fall så ska de behandlas och man försöker lära sig av dem. Om något går fel så ska man inte sedan söka skyldiga. Nu blir det sjukvårdsdistriktets ansvar.

Två spelare från Ekenäs IF spelar en turnering för Finlands U16-landslag i fotboll i Estland i slutet av april.

William Lindqvist och Benjamin Källman är med i landslaget.

Finlands U16-landslag möter Ryssland, Estland och Sverige i Tallinn 27-30 april.

Härskartekniker trycker ner både unga och äldre. Det handlar om brist på respekt, inget annat. När ska de äldre börja respektera de yngre frågar Jonas Sundström sig i veckans krönika i Radio X3M.

Lilla vännen.

Det är okej att höra, om du är en labradorvalp med en oskyldig blick som sätter igång en okontrollerbar empatieruption i vilket testosteronberg som helst.

Men att kalla en människa för "min vän" när den inte är en vän är endast en härskarteknik.

För någon månad sedan blev författaren Merete Mazzarella företagsledaren och veteranpolitikern Christoffer Taxells ”vän” i en tv-debatt. Jag tror inte de här två gillar varandras bilder på Facebook.

Vi behöver hjälp, en mental stege som vi kan klättra uppför, inte sociala manipulationer som knuffar ner oss.

Tidigare har jag tänkt att det är just äldre män som använder sig av sådana här härskartekniker, ofta mot kvinnor oberoende ålder. Äntligen har jag upplevt jämställdhet i mina fördomar.

I en direktsänd radiointervju jag gjorde för Yle Västnyland blev jag kallad ”bäste redaktör” av en äldre, kvinnlig lokalpolitiker. Möjligen var hon enbart hövlig, men jag upplevde tilltalet som nedlåtande. Jag är definitivt ingen stjärna och jag har ett fruktansvärt intetsägande åttiotalsnamn, men jag tror ändå hon visste vad jag heter. Jag skulle aldrig kalla henne för ”bästa intervjuobjekt”.

Som journalist och halvt offentlig person vet jag att jag måste tåla en del skit. Det hör till. Lite som att alla får ha och har en åsikt om politiker. Men jag talar inte som en journalist nu, utan som en ung människa som vill ha respekt.

Tillbaka till äldre män. Jag tror tyvärr ändå de är värst. Jag jobbade på Hufvudstadsbladet en sommar. Jag är en kontorsgök, den typen som blir rastlös och går omkring och stör människor på jobbet. Jag vet, otroligt irriterande.

Jag hälsade på min studiekompis som också jobbade på Husis den sommaren. Där satt hon i ett unket rum och var både överraskad och upprörd.

En före detta riksdagsledamot, ambassadör och garvad journalist hade just talat med min kompis i telefonen. Och hon visste inte på rak arm vem han är. Mannen blev sårad, kanske till och med kränkt.

- Vet du inte vem jag är?

Nej, sorry. Hon visste inte vem han, världens epicentrum, är. Hur är illa är det? Det är inte hela världen om en studerande, född år 1990, inte vet vem en politiker, född år 1936, är. Ge oss en chans.

Vi ska respektera de äldre. Jag vet. Andra världskriget, barkbröd och KIITOS VETERAANIT. Jag kan det där. Jag är ytterst tacksam. Men jag undrar en sak.

När ska de äldre börja respektera de yngre?

För tillfället är vi i underläge. Vi saknar kunskap och erfarenhet. Men vi är trots allt framtiden.

Vi är det även om vi har en halv liter energidryck i våra spelkonsolsvettiga händer.

Vi behöver hjälp, en mental stege som vi kan klättra uppför, inte sociala manipulationer som knuffar ner oss.

Jonas Sundström, oerfaren och ännu ung trots att han fyllde 31 år på söndagen.

Det är företaget Delete som kommer att riva anläggningarna med undantag av några kontorsbyggnader.

Företaget Deletes vd Jussi Niemelä säger ändå att förhandlingarna med konkursboet ännu på hälft.

Bland annat är det inte fastslaget vad som händer med byggkonstruktionerna under markytan, säger Niemelä.

Däremot säger han att han hoppas att avtalen kan undertecknas så snart som möjligt och arbetena inledas redan under våren.

Nya jobb på gammal arbetsplats

Niemelä uppger också att rivningsarbetena kan ge arbetsmöjligheter åt före detta fabriksarbetare som känner till anläggningarna och kan erbjuda expertinformation som behövs när maskinerna monteras ner.

Tanken är att största delen av maskinerna ska hitta nya användare.

- Utgångspunkten är att 90 procent av materialet återvinns, säger Nimelä.

Vad som händer med de miljöfarliga ämnen som finns i marken är också en olöst fråga.

- I det här skedet handlar det om att riva byggnaderna och inte om att sanera marken, säger vd Jussi Niemelä.

De miljöfarliga ämnen som finns i fabriksbyggnaderna, som asbest och olja, avlägsnas innan själva rivningsarbetet inleds.

Enligt Niemelä kommer rivningen inte att innebära några kostnader för Hangö stad.
Förhandlingarna mellan Delete och konkursboet efter FNsteel är i och för sig ännu är på hälft men tanken är att det är konkursbolaget som står för kostnaderna. Byggnaderna och anläggningarna på området säljs till företaget Delete.

Rivningsarbetetena beräknas pågå omkring ett och ett halvt år.

Sjundeå miljö- och byggnadsnämnd motsätter sig att det beviljas nya tillstånd för ryssjefiske i Pickalaviken. Nämnden förordrar enhälligt ett totalförbud.

Nämnden anser att det inte finns tillräckliga bevis på att fisket är nyttigt.

Om Nylands närings-, trafik- och miljöcentral trots allt tillåter fiske med storryssjor vill Sjundeå miljö- och byggnadsnämnd att det ställs krav på fisket.

Läs också: Sjundeå vill inte ha storryssjor
Läs också: Gösgräl i Pickalaviken

Processen mellan Raseborgs stad och företaget PatioGourmet Oy om sommarrestaurang Knipans hyresavtal är avslutad. Parterna har kommit överens om förlikning.

Raseborgs stad ingick ett femårigt hyresavtal med bolaget år 2012. Men avtalet bröts mindre än ett år senare.

Det här ledde till en rättsprocess som nu har avslutats med att parterna ingått förlikning. Både Raseborgs stad och Patio Gourmet Oy har dragit tillbaka sina käromål från Västra Nylands tingsrätt.

Raseborgs stad sålde nyligen sommarrestaurang Knipan.

Läs också: Knipan öppnar trots olösta konflikter
Läs också: Vad hände på Knipan år 2013
Läs också: Knipan såldes

Den avslutande grundseriematchen i handbollsligan mellan Sjundeå IF och HC West spelar första fiol på lördagen i Vegasporten. Yle Sporten flyttar till och med studion till idrottshallen Sjundeå för att kunna bjuda på en heltäckande handbollssändning.

Matchen mellan Sjundeå IF och HC West fungerar som en generalrepetition inför kvartsfinalerna. Lagen kommer nämligen att ställas mot varandra också i slutspelet. Kristian Karlsson refererar lördagens match tillsammans med expertkommentatorn Olle Stenius.

Under den sista timmen av lördagens Vegasporten bjuds det på en handbollsdebatt. Chriso Vuojärvi får sällskap i studion av Stenius, Johan Nyberg och SIF:s chefstränare Kaj Hagman. Kvartetten tar tempen på det kommande ligaslutspelet och också den kommande finalserien på i damernas FM-serie.

Dessutom kommer det finländska herrlandslaget att vara under lupp. Efter succén i kvalmatcherna mot Rumänien avancerade landslaget till följande skede av kvalet. Motståndet kommer att vara av världsklass och panelen kommer att syna landslaget och dess spelare i sömmarna.

Vegasportens sändning på lördagen från Sjundeå inleds klockan 17.10.