Yrkesutbildaren Axxell kan inte säga upp hyresavtalet med Raseborgs stad gällande Knipnäsfastigheten i Ekenäs. Istället för att flytta ut ur den gamla sjukhusbyggnaden som planerat, tänker Axxell placera centralförvaltningen där.

Axxell hyr idag fastigheten av Raseborgs stad och hyreskontraktet löper ut först 2035. I Knipnäs finns bland annat Axxells artesanutbildning.

Axxell och yrkeshögskolan Novia har planerat att koncentrera verksamheterna till Raseborgsvägen 9 - där Novia redan finns. Men nu går det inte riktigt som planerat.

Rektor Lena Johansson har inget emot att jobba i Knipnäs. Lena Johansson Bild: Yle/Minna Almark

Axxells rektor Lena Johansson berättar att när Axxell och Novia diskuterade en koncentration av utbildningarna till Raseborgsvägen så levde man i tron att Axxell kan säga upp det långa Knipnäsavtalet.

Staden gjorde en utredning om förvaltningen kunde flytta från Fixhuset till Knipnäs. Raseborgs stadshus entré Bild: Yle/Monica Slotte-Wallenius

Yle Västnyland berättade i december 2012 att Raseborg utreder om stadens byråkrater kunde flytta till Knipnäs. Staden gav en arkitekt i uppdrag att utreda om fastigheten lämpar sig som stadshus. Utredningen skulle vara klar innan årsskiftet 2012-2013.

Inget svar från Raseborg

Men Axxell har inte fått något svar om staden behöver huset eller inte. Därför bestämde sig Axxell för att ändra strategi.

I Knipnäs finns sedan tidigare Axxells artesanutbildning. Eleven Maria Thun-Ström har färgat sin klänning med indigo. Bild: YLE/Malin Valtonen

"Fantastiskt hus att jobba i"

Idag verkar centraladministrationen på Grabbegården i Karis men från och med augusti finns den i Knipnäs. Personligen har rektor Johansson inget emot att jobba i Ekenäs istället för Karis. Tvärtom, hon tycker att det är en jätte bra lösning.

En del av Axxells utbildningar finns i yrkeshögskolan Novias lokaliteter från och med hösten. Novia i Ekenäs utbildar miljöplanerare Bild: Yle/Katariina Laine

En del utbildningar flyttar till Novia

En del av den flyttrörelse som var aktuell innan kommer att fullföljas. Bland annat merkonom-, datanom- och närvårdarutbildningen kommer att flytta från den gamla Sjukvårdsskolan "Sjukis" och finnas i Novias campus på Raseborgsvägen 9 från och med höstterminen.

Trots att bokslutet för ifjol landar på minus 1,7 miljoner euro för Lojos del är resultatet ändå bättre än förväntat. Liksom i många andra kommuner bidrar social- och hälsovården till att resultatet landar på minussidan om nollstrecket.

I ett pressmeddelande skriver ekonomidirektören Henri Partanen att bokslutet återspeglar det allmänt dåliga läget inom den kommunala ekonomin. Den visar också att hållbarhetsgapet sätter tryck på de kommande åren.

Trots att inkomsterna från verksamheten och skatterna ökade mer än planerat räckte de inte till för att täcka utgifterna, som också blev större än staden hade räknat med.

Grundtryggheten höll inte ramarna

Grundtrygghetssektorn översteg förra året sin budget med närmare 1,4 miljoner euro.

Det var bland annat kostnaderna för handikappbostäder, transportservice och personliga assistenter som blev högre än budgeterat.

Inom socialservicen berodde budgetöverskridningen på öppenvården inom barnskyddet och på de rehabiliterande arbetsåtgärderna. Klienterna inom det öppna barnskyddet ökar fortfarande i antal. Jämfört med år 2012 var ökningen en fjärdedel.

Inom åldrings- och sjukvården berodde budgetöverskridningarna främst på köptjänster inom boendet och på användningen av vikarier och inhyrd personal.

Bildningen

När det gäller bildningssektorn översteg utgifterna budgeten med lite på en miljon euro. De största överskridningarna orsakades av bland annat skoltransporterna och hyror för lokalerna.

Bildningen stod också för många av de stora investeringarna. Det gjorde renoveringar i många skolbyggnader.

Också den tekniska sektorn överskred sin budget, men med en mindre summa än grundtryggheten och bildningen. Överskridningen på den tekniska sektorns sida var drygt 200 000 euro.

Lånebördan

Stadens lån ökade med 2,9 miljoner euro ifjol. I slutet av år 2013 hade Lojo en lånebörda på 81,2 miljoner euro vilket motsvarar 1 703 euro per invånare.

Avkastningen för år 2013 var närmare 51 miljoner euro, medan utgifterna landade på 284 miljoner euro. Skatteintäkterna blev 180 miljoner euro och statsandelarna för Lojos del var närmare 64 miljoner euro.

Det totala årsbidraget för år 2013 blev totalt närmare 10 miljoner euro, medan låneavskrivningar och värdenedskrivningar uppgick till en summa på närmare 12 miljoner euro.

Yle Sportens handbollsexpert Olle Stenius, mångårige tränarprofilen Johan Nyberg och Sjundeå IF-lotsen Kaj Hagman diskuterade säsongen som gått, de stundande herrslutspelen, damernas finalserie och herrlandslagets kommande EM-kval i en studiodiskussion i Vegasporten på lördagen.

Sexa i tabellen slutade Sjundeå IF före bottentrion Atlas, Åbo IFK och jumbon Akilles, som endast samlade två poäng på hela säsongen då man i avslutningskampen skrällvann över Cocks.

– På positiva sidan skulle jag lyfta fram HIFK och SIF. Placeringsmässigt är det inte så stor skillnad för Sjundeå men de samlade nästan dubbelt fler poäng än ifjol med mer eller mindre samma lag, berömmar Olle Stenius.

Inga vidare resultat under Ulf Andersson första säsong i ÅIFK. Ulf Andersson, ÅIFK, hösten 2013 Bild: Yle

Stenius ser det också som positivt att ÅIFK satsade på den meriterade svenske tränaren Ulf Andersson, trots att resultaten låtit vänta på sig. Han tror också det var rätt beslut att förlänga kontraktet, och Johan Nyberg håller med.

– Tränaren sade i höstas att det är utvecklingen och inte resultaten som är det viktigaste – och det har han stått för, det har inte blivit några resultat. Men säkert är han en processtränare som utvecklar laget efterhand. En långsiktighet ger den möjligheten, det här är en tränare med kunnande, utbildning och brinnande handbollshjärta.

Kvartsfinalparen i herrligan:

Cocks - ÅIFK
Dicken - Atlas
HC West - Sjundeå IF
BK-46 - HIFK

Johan Nyberg, Kaj Hagman (t.h.) och Olle Stenius (med ryggen till) debatterade handboll under ledning av Chriso Vuojärvi. Handbollsdiskussion i Vegasporten 12.4.2014 med Chriso Vuojärvi, Johan Nyberg, Kaj Hagman och Olle Stenius Bild: Yle/Kristian Karlsson

– Realistiskt om man ser på materialet spelare för spelare är det förstås fördel West, men jag vet också att vi kan spela bra handboll. Vi har slagit Cocks och Dicken, tagit oss tillbaka när vi legat under med 6-8 bollar, och har duktiga spelare på alla positioner, räknar Hagman upp.

Den fjärde kvartsfinalen mellan BK och HIFK är däremot vidöppen. BK vann genrepet i grundserieavslutningen och knep därmed hemmafavören – och kanske ännu mer, om man får tro Olle Stenius.

– Lördagens match tillsammans med Andrei Orells skada gör BK till ännu starkare favoriter än de var tidigare. Segern kan ha haft en stark psykologisk effekt, menar Stenius och får medhåll av Nyberg.

– HIFK var senast i final 1989, för 25 år sedan, och sedan dess har de varje år haft en halv säsong, där de ramlat av kälken kring jul. Nu är de med ändå till april, så de är åtminstone på rätt väg.

Cocks och HIFK tar guld

Stenius ser guldkampen som en öppnare historia i år än förra säsongen. Cocks är klar favorit men Stenius tror framför allt West skulle kunna rubba Riihimäkilaget. Å andra sidan menar han att Dicken har ett psykologiskt övertag på West och kanske vinner den förmodliga semifinalserien lagen emellan.

– Jag tycker det lag som möter Cocks i finalen har en chans – i en match, fortsätter Nyberg. Men att vinna en finalserie mot ett sånt material är en annan femma. Cocks har pengarna och guldmakaren Kaj Kekki men anfallsspelet är inte så intränat utan handlar mer om starka individer som vinner sin man.

Anette Tallqvistis HIFK på väg mot mästerskapet. Bild: YLE / Dan Gustafsson

I damernas FM-serie möter grundserieettan HIFK tvåan Dicken i final. Klar favorit enligt experttrion är IFK, som spelar final för trettonde året i rad medan Dicken tampas om guldet för första gången sedan 2000. Rutinen och vinnarskallen fäller avgörandet, lyder stalltipset.

Grupp 7

Spanien
Tyskland
Österrike
Finland

Finland hamnade i en oerhört tuff grupp i det kommande EM-kvalet. Världslagen Spanien och Tyskland kryddat med Österrike, det svåraste laget från den tredje lottningskorgen, som Johan Nyberg beskriver dem.

Ingen ur experttrion ger Finland några chanser att bli annat än fyra i gruppen, men däremot är målet att undvika positionen som en av de tre sämsta gruppfyrorna, vilket skulle betyda att man igen tvingas spela förkval. Det betyder att Finland måste ta poäng.

Mikael Källman lotsar Finland i EM-kvalet. Bild: YLE/Dan Gustafsson

Det var tack vare segern över Rumänien förra veckan som Finland tog sig vidare till det egentliga kvalet mot EM i Polen 2016. Den segern kom utan bland annat Jac Karlsson som tackat nej till landslaget.

– Mikael Källman har höjt ribban, ställt högre krav och vissa spelare har fallit bort. Vissa har grämt sig över det, men man ser nu frukten det burit. Kommunikationen ska vara öppen och ett samtal ska gå till de spelare som kan bidra spelmässigt, men inte så att vi börjar tumma på det som tagit oss hit, att vi har spelare som verkligen brinner för det här, säger Stenius.

– I ett större perspektiv är det här ett kval som förbundet och klubbarna verkligen ska haussa upp, slår Nyberg fast. Vi ska ha åtminstone 2000 åskådare på hemmamatcherna. Matchhändelserna är mycket mer än bara landskamper nuförtiden, det ska locka familjer, vara jippon, skapa större rubriker. Oberoende hur det ser ut på resultattavlan är det viktigaste att kvalet blir en riktig handbollsfest.

Läs också: Källman: Ett större skyltfönster finns inte
Läs också: Kommentar: Optimistisk déjà vu

På vissa områden rekommenderar kommunerna att fastighetsägarna i glesbygden undersöker möjligheterna att via vattenandelslag koppla sig till det befintliga avloppsvattennätverket i stället för att fastigheten har ett eget system.

På uppskattningsvis 20 procent av glesbygdsfastigheterna kunde det vara mer lönsamt med ett gemensamt system.

Vattenrör mer långlivade

Man kan tänka sig att vattenrörledningar kan vara lite mer långlivade än ett vattenreningssystem, enligt Peuraniemi. Hon säger ändå att det inte går så där bara att lösa problemen med hjälp av ett vattenandelslag. Det krävs nämligen en hel del jobb. Hjälp med byråkratin kan man ändå få av kommunerna och Närings-, trafik- och miljöcentralen. Peuraniemi kan å sin sida ge kontaktuppgifter till vattenandelslag som har lyckats.

Kommunen borde sköta kommunaltekniken

Men Magnus Buchert, som har fritidsbostad i Hangö, hör till dem som visar tummen ner för vattenandelslag.

Eftersom det är frågan om kommunalteknik, ska kommunen ha ansvaret, säger han.
- Inte vet jag hur kommunen tycker att man kan agera arbetsgivare för privata mänskor och tvinga dem på något sätt att bilda andelslag och skapa en hel verksamhet som går ut på att ta lån och sedan förverkliga en teknisk helhet som egentligen borde förverkligas av staden.

Buchert säger att det är kommunens tjänstemän, bland annat ingenjörer på vattenverket, som kan det hela.

Han oroar sig också för att det kan sluta illa ekonomiskt för vattenandelslag.
- Det finns ju ett jättebra (för att inte säga dåligt) skräckexempel på Skåldö.

Många har ännu inte gjort något

Trots att det i flera år har varit känt att avloppsvattensystemen på fastigheter i glesbygden måste uppfylla nya krav i mitten av mars 2016, är det fortfarande många som inte har gjort någonting åt saken.

Uppskattningsvis en tredjedel - eller 13 000 - fastigheter är i akut behov av förnyelse, enligt Västra Nylands Vatten och miljö.

Det här gäller det område som består av Hangö, Raseborg, Ingå, Sjundeå, Kyrkslätt, Lojo, Högfors och Vichtis.

Rådgivning finns

Avloppsvattenrådgivaren Karolina Örnmark vid Västra Nylands Vatten och miljö tror att en del fastighetsägare inte hinner få sina system i skick i tid. Men hon uppmanar fastighetsägare att ta kontakt för att få rådgivning.

Hon nämner att det på webbplatsen www.hajavesi.fi finns kontaktuppgifter till rådgivarna.

Läs också:
Nytt verktyg underlättar avloppsplanering
Tiotusentals hushåll saknar ordentligt avloppssystem

Natten till söndagen brann ett enfamiljshus på Nävervägen i Lojo. Invånarna, två vuxna och två barn, klarade sig oskadda ur huset.

Västra Nylands räddningscentral larmades strax efter klockan två på natten. Branden hade möjligtvis börjar på terrassen och spridit sig i mellantaket och in i huset. Polisen utreder brandorsaken.

I släckningsarbetet deltog flera enheter från räddningsverket och kontraktsbrandkåren. Skadornas värde uppskattas av brandmyndigheterna till 250 000 - 300 000 euro. Bostadshusets storlek är cirka 150 kvadratmeter.

Nävervägen ligger i Äijässuo, 3-4 kilometer nordväst om Lojo.

Invånare i Lappvik är bekymrade över att priserna på fjärrvärme i Lappvik skjuter i höjden. De hoppas nu på att Hangö stad deltar i deras vädjan om fjärrvärmepriserna.

11 Lappvikbor har skrivit under vädjan. Flera av dem representerar bostadsbolag i Lappvik. Hangö stadsstyrelse ska på måndag (14.4) fatta beslut om att delta i vädjan som ska skickas till fjärrvärmeleverantören Raseborgs trä Ab.

De frågar sig varför fjärrvärmepriset hos Raseborgs trä är betydligt dyrare än hos de andra lokala leverantörerna, Adven och Ekenäs energi.

I skrivelsen säger de att fjärrvärmepriserna i Lappvik är 40 euro dyrare per megawattimme jämfört med i Hangö centrum och i Raseborg. Det här trots att alla använder sig av samma råvara.

När Lappvik anslöt sig till fjärrvärme via Raseborgs trä år 2009 var priset 20 euro dyrare per megawattimme jämfört med i Hangö centrum och i Ekenäs.

I Hangö centrum levereras fjärrvärmen av Adven och i Raseborg av Ekenäs energi.

Husbolagen i Lappvik har börjat fundera på alternativa värmeformer eftersom det blir för dyrt med fjärrvärme. De hoppas nu att vädjan ska leda till att fjärrvärmepriserna i Lappvik hålls på en acceptabel nivå.

Degerby byaråd vill köpa fastigheten Rosenberg i Degerby. Kommunstyrelsen ska på måndag ta ställning till att sälja Rosenberg till Degerby byaråd för 50 000 euro.

Byarådet har hyrt Rosenberg av Ingå kommun i tio års tid. De har också byggt en museibyggnad på gården där museet Igor finns.

Ingå kommun behöver inte fastigheten och därför föreslås nu att Degerby byaråd får köpa fastigheten. Ingå kommunfullmäktige fattar det slutliga beslutet

Sportmåndag 14.4.2014 handlar mycket om handboll, men också om innebandy och amerikansk fotboll.

I programmet hörs BK-tränaren Christer Lundqvists tankar inför de stundande kvartsfinalerna.

I innebandy lyckades Raseborg Knights inte avancera till division 1. Istället vann Helsingforslaget Erä Akatemia också den andra kvalmatchen. Den spelades i Karis.

Och för första gången någonsin spelade Sun City en match i amerikansk fotboll på konstgräsplanen i Karis. För motståndet svarade gäster av det ovanligare slaget. St. Petersburg Griffins stod för motståndet i träningsmatchen. Griffins vann matchen med rätt klara siffror.

I Sportmåndagsstudion står Jonas Sundström och Bubi Asplund.

Avloppssystemen i Marine Jakobshamn i Ingå måste förbättras eftersom de inte motsvarar de tekniska kraven och det finns en risk att miljön förorenas.

Ingå miljö- och byggnadsnämnd ska vid sitt möte imorgon på tisdag (15.4) ta ställning till att ålägga innehavaren att lämna in en utredning över nuvarande avloppssystem och förslag till hur och enligt vilken tidtabell avloppssystemen ska förbättras.

Ingå kommun fick i fjol somras ta emot ett anonymt klagomål angående avloppsvattnet i Jakobshamn. Efter en inspektion på platsen upptäckte kommunens tjänstemän att avloppsanläggningarna inte motsvarar kraven och måste förbättras.

Miljö- och byggnadsnämnden har behandlat frågan två gånger tidigare. Den första uppmaningen i höstas ledde inte till något svar.

I januari i år gav nämnden en andra uppmaning och då fick kommunen svar inom utsatt tid, men då väntade innehavaren på att isarna skulle gå.

Enligt förslaget inför miljö- och byggnadsnämndens möte på tisdag måste innehavaren av Marine Jakobshamn lämna in utredningen till kommunen senast 5 maj, vid hot om vite på 2000 euro.

Veckans måndagssnackare var Karl-Gustav Pihlström som är tidigare rektor vid Ekenäs högstadieskola och Lili-Ann Junell-Kousa, samtalsterapeut och sjukvårdslärare.

De diskuterade bland annat ambulanstransporter. Det lutar mot att räddningsverket ska ta hand om de akuta ambulanstransporterna i Västnyland, men nu är det privata aktörer som sköter det. Måndagssnackarna ser positivt på räddningsverkets nya uppdrag.

- Det blir bra att det bli enhetligt. Men varför blir det plötsligt så förskräckligt dyrt? I Kyrkslätt och Esbo har de billigare service.

- Olyckorna och skadorna har ändrat karaktär med åren. Det betyder att uppgifterna personalen har rätt att utföra ändrar också. Tidigare kunde man exempelvis kalla på läkare i situationer där man i dagens läge låter en utbildad ambulansförare utföra uppgiften, säger Junell-Kousa som jobbat inom vården, bland annat med att utbilda ambulanspersonal.

Det privata bolaget Ekenäs sjuktransport har varit för utsatt för kritik.
- Diskussionen har varit olustig, man har svartmålat personal. Det tycker jag är beklagligt. Jag hoppas det nu blir lugn, säger Pihlström.

Alla känner alla på små orter och Yle Västnyland har i sammanhanget kritiserats för att ha syssla med klappjakt. Vad anser måndagssnackarna om det?
- Inte är det ju ni som klappjagar. Ni gör ert jobb, säger Junell-Kousa.
- Det är er uppgift att följa med vad som sker. Inte tycker jag att ni tagit ställning varken för eller emot, säger Pihlström.

Ett annat ämne i måndagssnacket var Ekenäs gymnasium som får vara kvar på sin gamla plats eftersom det skulle bli för dyrt att renovera gamla Sjukis till gymnasium, som det var tänkt.

- Det är en knepig fråga, också daghemsfrågan är i och med det här tillbaka i ruta ett. Men jag är förvånad över hur stora kast det är i beräkningarna, säger Pihlström och syftar på det budgeterade 780 000 som blev 4,2 miljoner euro. För några år sedan sprängdes väggarna i gymnasiet. Men nyligen läste jag att det akuta behovet av tilläggsutrymmen inte gäller längre. Vad ska man tro på?

- Först ville staden flytta gymnasiet för att det var för litet, men nu vill man inte längre. Då triggade man upp kostnaderna. Fridebo blev också plötsligt mycket dyrt att renovera då de kom en ny konsult. Det är ett annat exempel på att man kan trigga upp priserna, säger Junell-Kousa.

- Nu borde man ta timeout i gymnasiefrågan och först fundera över hur många gymnasier man vill ha i Raseborg, säger Pihlström.

Måndagssnackarna diskuterade också att Tammet har fått nya ägare som ska göra allt för att få företaget att fungera. De båda måndagssnackarna var optimister och tror på företagets framtid men anser att företaget måste marknadsföras bra.

På grund av bristerna i planläggningsarbetet kan man inte få en tillräcklig helhetsbild av projektet och vilka inverkningar det för med sig, skriver NTM-centralen i sitt utlåtande. Det behövs bättre trafiklösningar vid gatuanslutningarna i närheten av stormarknaden. Staden borde också motivera uppskattningen att köpcentret skulle ha ungefär 4000 besökare per dag.

Riskanalys behövs för tågtrafiken

Då det gäller tågtrafiken genom köpcentret behövs fler utredningar och en riskanaalys. I planläggningsarbetet behövs uppgifter om hur tät trafik tågbanan kommer att ha och vilken typ av produkter som finns i godsvagnarna. NTM-centralen påpekar att godstrafiken också transporterar farliga ämnen.

Också inverkan på kulturmiljöerna och naturarven måste utredas bättre, anser NTM-centralen. Och eftersom vattenområdet i planen ingår i ett Natura-område, måste staden bedöma hur planen inverkar på naturen.

NTM-centralen klandrar Raseborgs stad för att inte ha ordnat ett möte med myndigheterna i det inledande skedet av arbetet med att ändra detaljplanen trots att NTM-centralen i september 2013 påpekade att ett sådant möte behövs.

NTM-centralen ger också beröm

NTM-centralen anser inte att en generalplan bör uppgöras i anledning av detaljplanläggningsarbetet i Norra hamnen i Ekenäs. NTM-centralen konstaterar också att planerna på att placera en stor enhet för detaljhandeln mitt i ett regioncentrum är i linje med målsättningarna i landskapsplanen. NTM-centralen anser också att platsen för den planerade stormarknaden är bra. Också dess storlek får godkänt med tanke på de handelsmässiga utredningar som har gjorts.

Det skulle också vara lätt att ta sig till stormarknaden, anser NTM-centralen, och hänvisar till att området är centralt i Ekenäs och att man kan komma dit på många olika sätt.

Invånarmötet i Ekenäs 6 mars 2014. Publik i auditorium tittar på bilder som visas om en plan för Norra hamnen i Ekenäs. Bild: Yle /Pia Santonen

Nytt invånarmöte

Det här utlåtandet betyder nog att det blir åtminstone ett nytt invånarmöte om Norra Hamnen-planerna, säger stadsplaneringsarkitekt Simon Store. Han vågar inte i det här skedet säga om invånarmötet blir av före eller efter sommaren.

– I och med att vi behöver göra nya utredningar – vissa utredningar som helt och hållet fattas och vissa som ska kompletteras – så är det nog med tanke på fortsatt genomskinlig planläggningsprocess nödvändigt att den stora allmänheten – intressenter, kommuninvånare – har rätt att ta del av de här utredningarna.

Staden har ännu inte fått in utlåtande från till exempel Trafikverket - ett utlåtande som är mycket väsentligt, enligt honom. Staden väntar inom april månad också utlåtanden från Västra Nylands räddningsverk och miljö- och byggnadsnämnden i Raseborg.

Stadsplaneringsarkitekt Simon Store. Stadsplaneringsarkitekt Simon Store i Raseborg. Bild: Yle/Robin Lindberg

”Vi är inte färdiga med hela processen”

NTM-centralen säger alltså i sitt utlåtande att det inte nu går att få en tillräcklig helhetsbild av projektet. Simon Store medger det här.
– Det är inskrivet i vår lagstiftning att det här bör säkerställas.
– Med tanke på att de påpekar att det finns bristande utredningar här, så är det säkert så. Deras slutsats är förståelig mot den bakgrunden. Men man måste komma ihåg att vi inte är färdiga med hela processen här, utan vi har nått till det här första planeringsskedet med en första påseendetid bakom oss. Det är helt naturligt att man bygger på utredningarna under processens gång och det är det vi ska göra nu.

Fornlämningar och stadsbilden ska beaktas

Museiverket vill ha en arkeologisk inventering om fornlämningar under vatten.

Västra Nylands landskapsmuseum anser å sin sida att projektets inverkan på kulturmiljön, stadsbilden och landskapet inte har utretts tillräckligt – och att den skyddade kronomagasinsbyggnaden bör få ett bättre skydd, så att det inte är möjligt att bygga fast i byggnaden.

Området norr om byggnaden bör anvisas som öppet parkområde såsom i nu gällande plan, enligt Västra Nylands landskapsmuseum .

Storlek som passar in i miljön

Nylands förbund är den instans som gör upp landskapsplanerna. Förbundet anser att det är bra att placera en stor enhet för detaljhandeln i Ekenäs centrum. Platsen är i linje med målsättningarna i landskapsplanen, konstaterar förbundet i likhet med NTM-centalen. Eftersom Ekenäs är ett regioncentrum finns det inte i landskapsplanen begränsningar för hur stort köpcentret får vara. Men enligt reglerna för regioncentrum ska enheten ha en sådan storlek att den passar in i miljön, skriver Nylands förbund.

Förbundet påpekar att kulturvärdena och landkapsvärdena måste bevaras. Förbundet anser också att det måste finnas ett grönområde.

Nästan ingen klagar på planerna för Norra hamnen
Storstilade planer för Norra hamnen

Det var en västnylännings video från landsvägen som lockade till mest klick förra veckan på Yle Västnylands webb.
En stockbil fick på ett dramatiskt sätt väja för en buss som kom ut mitt fram för den och hela händelsen filmdes av Lojobon Mika Sevon som körde strax efter stockbilen.

Artiklar om ambulanstransporter i Västnyland blev både andra, tredje och fjärde mest lästa.

Artiklen om företaget Ekenäs sjuktransport som försvarade sig mot den kritik de fått var näst mest läst medan beslutet om att räddningsverket som ska ta hand om ambulanstransporterna nästa år (och inte privata företag) kom på tredje plats.

Den kritiska artikeln mot Ekenäs sjuktransport som gällde ambulansernas skick och utrustning intresserade så många att den artikeln låg fyra på listan.

Åtta unga dömdes för totalt 30 brott i Raseborg.
De hade stulit bland annat bensin, godis och motorsågar och den här artikeln var femte mest läst.

Det som också väckte stor uppmärksamhet på Yle Västnylands webb förra veckan var frågeformuläret om Norra hamnen där man kunde ge sin syn på hur området kunde utvecklas.
Vi fick många svar, men eftersom man kunde svara flera gånger på enkäten missbrukades den också då svar matades in i formuläret via robotar som kunde styra röstningen.
Yle Västnyland bearbetar materialet och återkommer med resultat senare i veckan.

Mikael Källman fortsätter träna HC West i FM-serien i handboll. Klubben har tecknat ett fortsättningskontrakt på 1+1 år, skriver klubben i ett pressmeddelande.

50-årige Källman har tränat HC West sedan säsongen 2008-09 och fört klubben till två finska mästerskap och två cupsegrar. Dessutom kan Källmans HC West tillskrivas två FM-silver och ett FM-brons.

Mikael Westerholm sköter tränaruppdraget tillsammans med Källman nästa säsong.

Också landslagsspelarna Richard Sundberg och Miro Koljonen samt Sten Toomla från Estland fortsätter i HC West säsongen 2014-15.

.

Blomkrukor, diverse grejer, stolar i staplar, diverse grejer, nya tapeter, diverse grejer, golv som tvättas. Restaurang Bossanova i Ekenäs ska öppna till valborg och den nya krögaren jobbar för fullt. Kaos, säger en krögare som snart öppnar dörrarna, medan en annan kariskrögare vill sälja. Det sjuder av liv i restaurangvärlden i Västnyland.

Kristian Karnell tvättar golvet i restaurang Bossanova då jag hälsar på. Allt är bra, säger han.
-Vi renoverar det sista och tvättar trägolven. Den här veckan kommer nya kärl och glas.

Vintern i Svenska klubben?

Kristian Karnell ska satsa på Bossanova om somrarna och vintertid planerar han att spendera på Svenska klubben i Ekenäs. Han förhandlar som bäst med Ekenäs FBK om att hyra Svenska klubben.

Svenska klubben i Ekenäs. Svenska klubben i Ekenäs. Bild: Yle/Marica Hildén

Personalen måste vara flexibel

Det behövs personal för att få allt att gå runt. Karnell säger att det är svårt att få tag på bra personal.
-Man ska vara flexibel, inte blyg, orka jobba och gärna ha jobbat på olika ställen.

Han får tag på sin personal via arbets- och näringslivsbyrån, kontakter och sociala medier.
-Jag har nästan alla jag behöver. Det finns personal som jobbat här tidigare och även ny personal.

Restaurangen på vatten

I Ekenäs öppnar också restaurang Knipan med ny krögare.
Hans Lundström har skrivit på ett femårigt kontrakt med nya ägarna Don Björkström och Yngve Lignell.

Restaurang Knipan i Ekenäs. Restaurang Knipan i Ekenäs vintertid. Bild: YLE / Patrik Rosström

Satsar på en köttbutik

-Det är fullt kaos i dag.
Så säger Magnus Svennblad då jag når honom på Köttkontrollen på Skolgatan 10 i Karis.
Det är ventilationssystem som inte är helt färdigt, men Svennblad räknar med att öppna dörrarna på onsdag eller torsdag den här veckan.

Köttkontrollen är en gastropub med en köttbutik.
-Det är köttbutiken vi satsar på, krogar finns det redan, säger Svennblad.
Köttkontrollen ska sälja närproducerat kött.

Knäppen på Högbergsgatan i Karis är till salu.
Thomas Eriksson säger att många varit intresserade och snart ska han ha ett samtal med en person om försäljning.

Från hästar till mat

I närheten finns Billnäs garden & bistro i Arja Aminoffs byggnad. Aminoff ville inte fortsätta med restaurangverksamheten så hon kontaktade Tiina Mäntykoski-Airas i Snappertuna och nu driver hon ett café och en restaurang i Billnäs.

Caféet är redan öppet och restaurangen ska öppna den 10 maj.

Tiina Mäntykoski-Airas är hovmästare och har även varit tävlingsryttare. Då hon inte längre kunde tävla med hästar så började hon odla ekologiskt i stället eftersom hon alltid har varit intresserad av ren mat.
Gästerna ska få smaka på hennes odlingar och hon har många andra idéer för caféet och restaurangen i Billnäs.

-Där finns mötesrum och man kan ha privata tillställningar. Dessutom kommer vi att presentera månadens konstnär och ha temadagar med föreläsningar. Man kan också bli serverad av Joseph Miettinen som blev andra i musiktävlingen Idols.

Mellan Billnäs och Pojo kyrkby finns Åminnegård med Nordcenter som också har en ny krögare.
Vanajanlinna group öppnar restaurangen på nytt den 1 maj.

Finlands Havsvind är på tapeten igen. Bolaget vill bygga vindkraft i skärgården i Ingå och Raseborg, men fortfarande händer inget annat än att besvär ska besvaras.

Nu har stadsstyrelsen i Raseborg beslutat att meddela Högsta förvaltningsdomstolen att Finlands Havsvinds besvär borde avslås som grundlöst. Den här gången gäller det bolagets besvär över ett beslut som Miljöministeriet fattade i december 2013 och som staden Raseborg fått en möjlighet att besvara.

Initiativ till ministeriet

Finlands Havsvind lämnade tidigare in ett initiativ till Miljöministeriet om att ministeriet borde ge Raseborg och Ingå ett förordnande om att inleda planläggningsprocessen på det havsområde som i Nylands landskapsplan har märkts ut som ett lämpligt ställe att bygga vindkraft på.

Miljöministeriet avslog Finlands Havsvinds framställan i december i fjol. Det ledde till att bolaget anförde besvär hos Högsta förvaltningsdomstolen över ministeriets beslut.

Bolaget krävde att ministeriets beslut ändras så att bolagets framställan godkänns och att kommunerna får en planeringsförpliktelse. Bolaget vill också att ministeriet behandlar ärendet på nytt.

Raseborg stöder ministeriet

Miljöministeriet har i sitt svar bett att Högsta förvaltningsdomstolen reder ut om Finlands Havsvind har rätt till initiativ.
Ministeriet anser också att bolaget inte har kommit med några motiveringar för ändring eller upphävning av ministeriets beslut.

Raseborgs stad stöder Miljöministeriet i sitt svar till förvaltningsdomstolen.

Fjärrvärmen i Lappvik är dyr eftersom värmeverket är såpass litet och därför kostar investeringarna i proportion mera. Det säger Urban Silén, som är styrelseordförande för Raseborgs Trä Ab, som producerar fjärrvärmen åt hushållen i Lappvik.

- Raseborgs Trä har byggt både värmeverket och ledningen, så vi har bundet kapital som vi måste avkorta. Det betyder att vi måste föra över kostnaderna på energipriserna, säger han.

Enligt Silén är det klart att om man jämför ett litet värmeverk med en effekt på en megawatt med ett större verk med en effekt på tio megawatt, så blir investeringarna i förhållandet till den producerade megawattimmen på en högre nivå.

Värmeverket i Lappvik säljer knappa 4000 MWh per år, medan till exempel Ekenäs Energis värmeverk i Ekenäs säljer runt 100 000 MWh per år.

Procentuell prishöjning

Lappvikborna är också missnöjda över att prishöjningen på fjärrvärmen i Lappvik jämfört med andra leverantörer i Hangö och Raseborg har varit större.
I dag kostar fjärrvärmen, beroende på hur man jämför, mellan 30 och 40 euro mera per megawattimme i Lappvik än den som Adven levererar i Hangö eller Ekenäs Energi leverar i Raseborg.

Men enligt Urban Silén har prishöjningen av fjärrvärmekostnaderna för Lappvikborna stigit i samma takt som flispriset har stigit och procentuellt sett har den varit lika stor, säger han.

- Om man ser på producerad megawattimme med flis så ligger det efter indexpriset några månader. Och då indexpriset sjunker så kommer flispriset ner med en viss fördröjning. Och nu råkar det sig olyckligtvis vara så att indexpriset var högre än någonsin i januari, förklarar han.

Samma problematik annanstans

Han förstår Lappvikbornas frustration, men säger att samma problematik finns i andra fliskraftverk som han är involverad i.

Senare i dag kommer styrelsen för Raseborgs Trä att mötas för att ta ställning till Lappvikbornas missnöje. Men styrelseordförande Urban Silén anser inte att energibolaget har gjort något fel.

- Raseborgs Trä har hållit sig till kontraktet, som båda parterrna har undertecknat. Vi kan inte påverka hur utvecklingen går.

Samtiodigt medger Silén av bolagets pris ligger lite över medeltalet.

- Men jag kan nog sova gott om natten.

Hangö stadsstyrelse beslöt i går (14.4) att stöda den vädjan om prisjustering, som flera Lappvikbor har skrivit under.

Priset stabiliseras

Ekenäs Energi har tre värmeverk som levererar fjärrvärme i Raseborg. Priset för ett litet höghus ligger runt 90 euro/MWh, jämfört med Raseborgs Trä Ab:s pris på 124 euro/MWh.

Enligt Frank Hoverfelt, som är t.f. verkställande direktör på Ekenäs Energi, har priserna på fjärrvärmen stigit mera än han hade förutspått, men nu kommer de att stabiliseras.

- Vi har gjort stora investeringar och satsat på fjärrvärme, så vi har varit tvungna att höja priserna. Nu har vi gjort de nödvändiga investeringarna, så framöver kommer prisutvecklingen att var betydligt mer stabil, säger han.

- Flispriserna har också stigit kraftigt under 2000-talet och nu tror jag att vi ligger på en sån prisnivå att inte finns rum för ytterligare prishöjning.

Hoverfelt tror också starkt att lokala skogsbränslen är bra för fjärrvärmeproduktionen och håller priserna stabila på lång sikt.

Läs också:

Lappvikbor vädjar billigare fjärrvärme

Innan de nya församlingarna kör igång med sitt arbete hålls församlingsval i november. Temat för valet är "Tro på det goda". Nu efterlyser man kandidater.

- Kandidatnomineringen är väldigt viktig. Det är viktigt att den är diversifierad. Den ska innehålla män och kvinnor i olika åldrar och yrkesgrupper. Olikhet är en styrka, säger Anders Lindström, blivande kyrkoherde för Ekenäsnejdens församling.

Mångsidig kyrka

Lindström betonar att folkkyrkan ska vara demokratisk, transparent och mångsidig. Hur är det till exempel med medelåldern i församlingsråden för tillfället, den är väl rätt hög?

- Du har helt rätt. Det är inte en tummelplats för 23-åringar. Medelåldern är relativt hög. Därför skulle det vara fint att få med olika åldersklasser. Det är viktigt.

Enligt kyrkoherden handlar det förstås om återväxt, men också nya sätt att se på saker.

Församlingsrådet är närmare församlingen

Lyckas man ro hem en plats i församlingsrådet kan man börja påverka.

- Församlingsrådet är närmare församlingen. Förutom att man har ett budgetansvar kan man som medlem påverka och besluta om att satsa pengar på barn och ungdom eller dela ut medel till olika kultursatsningar inom musik.

Kyrkofullmäktige i församlingen fattar mera strategiska beslut som bland annat handlar mera om fastigheter och skattesatser.

I valet väljs medlemmar till församlingsrådet och det gemensamma kyrkofullmäktige. I dag sitter 40 personer i de olika församlingsråden i Bromarv, Tenala, Snappertuna och Ekenäs. Efter årsskiftet består församlingsrådet i Ekenäsnejdens församling av 14 medlemmar.

Direktionerna kan jämföras med nämnder

Förutom att den nya organisationsmodellen innehåller ett nytt församlingsråd finns det också två direktioner där barn, ungdom och familj är en och diakoni, mission och bistånd en annan. De här direktionerna kan jämföras med nämnder i det kommunala beslutsfattande.

- De här direktionerna får en större betydelse i en större församling än vad det varit tidigare.

Arbetet att reducera antalet församlingar i Raseborg från åtta till tre har pågått länge och de ekonomiskt kärvare tiderna för kyrkan har påverkat.

- Det är klart att ekonomin har styrt det här från första början. Det här har varit en lösning.

Ingen centralisering?

Lindström går inte med på att använda ordet centralisering när de tre nya församlingarna i Raseborg diskuteras. Han påpekar att de lokala betoningarna finns kvar, även i den nya organisationen.

- Verksamheten kommer ändå alltid att byggas kring kyrkor och församlingshem på olika orter. Nu när församlingen blir större är den inte lika sårbar. Vi är flera på ett större område.

Enligt kyrkoherden kommer det kollegiala stödet att betonas i de nya församlingarna. Det är möjligt då de tre nya församlingarna ändå inte blir för stora. Tanken är att ha en lokal prägel, men utnyttja en större enhet.

Är det möjligt att vara både lokal och större?

- Det är fullständigt möjligt. Det sker inte med ett trollslag. Personalen måste tänka på ett nytt sätt i en större helhet. Jag ser väldigt många möjligheter med det. Det är inspirerande att möta nya människor och jobba i nya lokaler.

Små platser får den stora församlingens resurser

Hur tänker man på nya sätt i mera avsides platser som till exempel Snappertuna och Bromarv?

- Man får den stora församlingens resurser till de här platserna och kan kanalisera dem i olika tidpunkter. Bromarv är en ort med många människor på sommaren. Jag tycker den nya församlingen borde ge mycket resurser till Bromarv just på sommaren. Annars är det ganska omöjligt att vara ensam präst som också ska ha sin semester. Man kan kanalisera resurser på ett annat sätt.

Stuveriföretaget Port Act, som verkar i Rautaruukkis hamn i Lappvik, upphör med sin verksamhet i höst.

Den sista september blir alla 17 personer som arbetar i Port Act utan arbete. Orsaken är att Rautaruukki upphör med hamnverksamheten i hamnen.

Rautaruukki sade upp avtalet med Port Act den 31.3 och uppsägningstiden är ett halvt år.

Port Acts vd Petter Uuttu berättar att exportmängderna hos Rautaruukki har minskat så pass mycket att hamnverksamheten inte längre lönar sig. I stället transporteras varorna med linjetrafik till sjöss och med långtradare.

Bland de 17 personer som förlorar jobbet är tolv personer stuvare och fem personer kontorspersonal. Port Act har verkat i hamnen i Lappvik sedan 1987.

Tidningen Västra Nyland var först ute med den här nyheten.

9.1.2014 Lappvik hamn fortsätter enligt gammal modell
9.10.2013 Framtiden oviss i Lappvik hamn

En man har dömts till tio månader villkorligt fängelse efter att på ett hotfullt sätt i Raseborg ha jagat en man i en personbil.

Också efter att mannen stigit ur bilen fortsatte jakten. Mannen klarade sig genom att springa in i skogen. Gärningsmannen dömdes för försök till grov misshandel, grovt äventyrande av trafiksäkerheten och grovt rattfylleri.

I samma rättegång dömdes en kvinna till 40 dagsböter för medhjälp till försök till misshandel, eftersom hon från gärningsmannens bil bländat den jagade mannen med en strålkastare.

I fallet dömdes en annan man till 80 dagsböter för bland annat olaga hot efter att bland annat ha skickat en man ett tjugotal hotfulla textmeddelanden och ringt många hotfulla samtal.

Degerby byaråd ska få köpa fastigheten Rosenberg i Degerby centrum. Det tycker kommunstyrelsen i Ingå.

Ingå kommunfullmäktige fattar det slutliga beslutet

Försäljningspriset ligger på 50 000 euro.

Byarådet har hyrt Rosenberg av Ingå kommun i tio år. De har också byggt en museibyggnad på gården där museet Igor finns.

Ingå kommun behöver inte fastigheten och därför är planen nu att Degerby byaråd får köpa fastigheten.