Hangö stad kommer inte att utnyttja sin förköpsrätt i fråga om en fastighet i Täktom by.

Einar Erhard Gröning sålde i januari en fastighet till Rune Frans Råberg. Köpesumman var 40 000 euro.

Fastigheten finns i Täktom mellan Kyrkvägen och flygfältet. Området gränsar till markområden som Hangö stad äger.

Golfbanan finns på fastighetens västra sida.

Förslaget inför stadsstyrelsens möte i går (14.4) i Hangö var att staden utnyttjar förköpsrätten med motiveringen att skaffa mark för samhällsbyggande.

Men staden beslöt ändå att inte köpa fastigheten.

Borgåföretaget Ensto har köpt företaget Alppilux som tillverkar belysningslösningar. Företaget har tillverkning bland annat i Lojo. Med köpet vill Ensto stärka sin position på belysningsmarknaden i Finland.

Alppilux har specialiserat sig på energieffektiv belysning. Enstos vd Timo Luukkainen säger att Enstos sortiment ökar markant i och med köpet.

- Led-belysning är framtidens melodi och marknaden växer cirka 200 % årligen. Vi beslöt att satsa på led-belysning redan för fem år sedan säger Luukkainen.

Då Ensto analyserade marknaden konstaterade företaget att led-belysning kommer att växa på marknaden oberoende av konjunkturbilden. Enligt Luukkainen kommer så gott som all belysning i framtiden att vara led-belysning.

Koncernchef Timo Luukkainen, Vd för Ensto Building Technology Vesa Keränen och Alppilux vd Sami Tulus Timo Luukkainen och Sami Tulus från Ensto samt Vesa Keränen från Alppilux Bild: Yle/Lone Widestam

Lysande framtid

Det har gått bra för både Ensto och Alppilux trots hårda tider. Vad gäller belysning är det hård konkurrens på marknaden anser Luukkainen och det här är ett köp som båda företagen har nytta av. Alppilux kan utnyttja Enstos starka internationella försäljningsnätverk medan Ensto får ett bredare sortiment internationellt.

Köpet gynnar kanske också regionen i och med nya arbetsplatser.

- Vi hoppas att det kommer att göra det. Det här innebär en stor satsning för oss och borde kunna erbjuda fler arbetsplatser menar Luukkainen.

Alppilux har omkring 70 anställda i Finland, Estland och Sverige. Produktionsanläggningar finns i Lojo i Finland och i Paide i Estland.

Nu finns det inte längre en anginaepidemi i Kila daghem i Karis.

21 barn, föräldrar och personal insjuknade i angina och 71 personer fick behandling. Även de familjemedlemmar som var friska fick behandling.

Det var den tredje april som det upptäcktes att det finns barn med angina i Kila daghem. Då beslöt hälsovårdsmyndigheterna i Raseborg att barn, personal och familjemedlemmar fick ta svalgprov.
I fredags skrevs det ut medicin.

Hygienskötare Maria Grönholm i Raseborgs stad berättar att a-, c- och g-gruppens streptokocker hittades i proven. Alla ger samma symptom och alla får samma medicinska behandling.

Maria Grönholm har inte ännu hört om epidemin har spridit sig till andra daghem eller skolor. Behandlingen i Kila daghem är nu avslutad.

Barösund i Ingå får en ny restaurang i vår. Restaurang Scola i Källnäsudds gamla skolhus öppnar sina dörrar den 30 april.

Det gamla skolhuset har renoverats sedan oktober ifjol och nu börjar allt vara relativt klart.

- Det känns väldigt spännande att snart få öppna dörrarna, säger Linda Hellström-Pasanen som tillsammans med sin man Petteri Pasanen står bakom Scola.

Slöjdbänkarna återanvänds

Inredningen i restaurangen går i gammal stil och bland annat skolans gamla slöjdbänkar kommer att användas. Lamporna hittade paret på skolans gamla vind.

Hellström-Pasanen beskriver Scola som en skärgårdsrestaurang med närproducerade produkter så långt det går. Meningen är att Scola ska vara öppet även efter sommarsäsongen. Då kan det gamla skolhuset inhysa konferanser och privata fester.

- Utmaningen är att få allt att rulla året om och att få kunderna att komma tillbaks i höst, säger Linda Hellström-Pasanen.

Olika orsaker står bakom Rautaruukkis beslut att lägga ner verksamheten i Lappvik hamn.

En orsak är det kommande svaveldirektivet, som gör de internationella sjötransporterna dyrare, berättar Rautaruukkis logistikdirektör Seppo Tervonen.

En annan sak är den långvariga lågkonjunkturen. I och med att Rautaruukkis volymer inte har växt, blir varje ton gods som transporteras via Lappvik hamn dyrare, förklarar han.

Koverhar påverkar

Också det faktum att stålverket i Koverhar inte längre är i bruk påverkar Rautaruukkis beslut att inte längre efter september använda Lappvik hamn, som Rautaruukki helt och hållet äger.
Så länge stålerket i Koverhar var i gång, fanns ett samarbete med transporterna, så att rederierna bättre kunde utnyttja lastkapaciteten och därmed erbjuda förmånligare transportpriser.

Dessutom hade Rautaruukki och stålverket ett gemensamt avtal om isbrytarassistens, berättar Tervonen.

Till allt det här kommer ännu att andra transportformer är billigare. För tillfället transporteras gods från Rautaruukkis fabrik i Tavastehus med tåg till Lappvik hamn och därifrån med fartyg.
Men det blir billigare att utnyttja landsvägstransportbolagens "från dörr till dörr"-service med långtradare, enligt Tervonen.

Förhandlingar pågår

Sjötransporterna har redan delvis ersatts med långtradartransporter. Men logistikdirektör Seppo Tervonen vill inte i det här skedet berätta mer om hur Rautaruukkis frakt via Lappvik hamn ska ersättas, i och med att förhandlingar delvis är på hälft.

I någon mån använder sig också armeringsståltillverkaren Celsa Steel Service i Åminnefors i Pojo sig av sjötransporter via Lappvik hamn. Vd Tom Isaksson vid Celsa Steel Service kan inte i det här skedet uttala sig om vad beslutet innebär för bolaget.

Men stuveriföretaget Port Acts vd Petter Uuttu uppger att Celsa Steel Service framöver antagligen kommer att ersätta godstransporterna via Lappvik hamn med transporter via Ingå hamn.

Raseborgs Trä Ab ska göra en utredning kring Lappvikbornas missnöje med det höga fjärrvärmekostnaderna. Utredningen ska vara klar före maj månads slut.

Det beslöt styrelsen på sitt möte i går (14.4). Samtidigt beslöt man också att bordlägga ärendet om missnöjet tills styrelsen har fått ta del av Lappvikbornas vädjan om en prisjustering.

Lappvikborna anser att det är oskäligt att Raseborgs Trä Ab:s fjärrvärmepris i Lappvik är upp till 40 euro dyrare per megawattimme än andra leverantörers pris i Hangö och Raseborg. Därför har de har skrivit en vädjan om saken som också Hangö stad har undertecknat.

Lappvikborna vädjar för billigare fjärrvärme
Små värmeverk kostar mera

Fotbollsföreningen FC HIK i Hangö meddelar att klubbens representationslag i fotbollens division 3 inte längre tränas av brasilianske Marcelo da Silva. Han saknar arbetstillstånd i Finland.

da Silva tränade FC HIK:s herrlag i fjol tillsammans med spelaren Alexander Österlund. FC HIK säger i ett pressmeddelande att Marcelo da Silva inte har beviljats arbetstillstånd i Finland för det här året.

Alexander Österlund fortsätter att träna FC HIK. Bild: Yle/ Bubi Asplund

Jyrki Pellikka gör come back i FC HIK:s tränarstab. FC HIK:s ena tränare är Jyrki Pellikka. Bild: YLE/Bubi Asplund

Som lagledare ses Johan Sommardahl. Han assisteras av Tapio Kalanti.

FC HIK:s säsong i division 3 startar fredagen den 25:e april med en bortamatch mot Esbo Bollklubb.

Yle Västnylands webbenkät om hur Norra hamnen i Ekenäs borde se ut i framtiden engagerade många människor; särskilt dem som inte vill ha en stormarknad i Norra hamnen. Efter att vi tog bort dubbleringar och maskinella svar på webbenkäten kunde vi godkänna totalt 798 svar. Många, 128 personer, ville också dela med sig av sina visioner för området i frågeformuläret.

Yle Västnyland frågade om området i Norra hamnen borde förbli orört och se ut som i dag. Det var bara en liten minoritet (54 personer) som talade för det alternativet.

Det är inte heller stadens vilja att lämna området orört eftersom det finns en gällande detaljplan för området med plats för bostäder och småskalig affärsverksamhet.

I juni ifjol valde stadsstyrelsen i Raseborg att byggföretaget Mäenpää Rakennus Oy från Jakobstad får börja planera och förhandsmarknadsföra Norra hamnen.

Staden valde Mäenpää av två konkurrerande alternativ eftersom företaget var inne på samma linje som staden om att bygga affärer, restauranger och bostäder i Norra hamnen. Det konkurrerande anbudet innehöll bara bygget av bostäder.

Också de som svarade på Yle Västnylands webbenkät tyckte det var bättre med både bostäder, torg och småaffärer i området än bara bostäder.

Nej till stormarknad i Norra hamnen

Tidigt på hösten år 2013 kom Mäenpää Rakennus och Raseborgs stad ut med nyheten att detaljplanen för Norra hamnen kunde ändras så att det på området vid järnvägen också skulle beredas rum för ett affärskomplex kallat Pier 25 med plats för en stormarknad, mindre affärer, caféer och restauranger.

I övrigt skulle området byggas som planerat.

En tydlig majoritet av dem som svarade på Yle Västnylands webbenkät ansåg att Norra hamnen i Ekenäs inte lämpar sig för en stormarknad. Alternativet nej för en stormarknad fick 580 svar medan 218 personer svarade ja.

Yle Västnyland frågade också om det alls ska byggas en stormarknad någonstans i Ekenäs. Här var det en knapp majoritet som anser att det någonstans i staden ska finnas en stormarknad i stil med Citymarket eller Prisma. Ja-sidan fick 432 röster mot Nej-sidans 366.

Vi gav också alternativ för var i hela stora Raseborg en stormarknad kunde komma på fråga. Det är bra att komma ihåg att lagen begränsar var man får bygga stormarknader. Myndigheter och beslutsfattare har önskat att städernas centrum inte utarmas utan att affärerna ska finnas där. Det är också trafik- och miljömässigt vettigt att man kan gå, cykla och ta sig med allmänna kommunikationsmedel till köpcentren. Bland annat därför regleras byggplatserna för dem.

I vår enkät ville vi ändå inte begränsa alternativen till bara sådana som enligt gällande lag är möjliga utan vi ville pejla ett lite bredare spektrum.

Därför fanns det med bland annat alternativet Karis och placeringar vid riksväg 25.

Så gjordes enkäten

Fredagen den 11 april lade vi ut webbenkäten på Yle Västnylands hemsida. Allmänheten kunde besvara enkäten fram till måndagen den 14 april.

Det kom genast kritik om att man kunde svara flera gånger på enkäten från samma maskin. Yle Västnyland valde medvetet möjligheten att inte begränsa enkäten per ip-adress eftersom flera datorer t.ex. på arbetsplatser eller i allmänna nätverk kan ha samma ip-adress.

Möjligheten missbrukades i alla fall då någon eller några programmerade en maskinell inmatning av enkätsvar. Därför städade Svenska Yles dataavdelning materialet och plockade bort en hel del dubbleringar.

De maskinella svaren togs bort liksom alla de svar som kom från samma ip-adress efter varandra och innehöll samma svar. Det betyder att samma användare kan har röstat flera gånger om han eller hon gav olika svar varje gång. Medlemmar i samma familj som röstade genast efter varandra på samma sätt på samma dator fick bara en röst hörd på det här sättet.

Efter att dataavdelningen hade rensat i materialet fanns det 798 svar på enkäten. Att fylla i det öppna fältet och ge kommentarer var frivilligt. Där kunde vi godkänna 128 öppna svar med visioner och tankar för framtiden för området.

Stadsdirektören missnöjd

Raseborgs stadsdirektör Mårten Johansson skickade också en kommentar till redaktionen där han ville ge synpunkter på enkäten.

Han tycker enkäten är vilseledande.

- Många tror att det nu finns en möjlighet att ändra planen för Norra hamnen och enkäten stärker den bilden. Bostadsdelen = det öppna fältet i hamnen har ju en fastställd plan för bostäder. Planändringen gäller järnvägsområdet på var sin sida om järnvägen där det redan finns affärsytor och parkeringsplatser.

- Varför ger ni en bild att man ska bygga stormarketar utanför centrumområdet, där det är olagligt? Faktum att vi i höst (2013) fick upp ögonen för järnvägsområdet är att vi har ett avtal med Mäenpää och företaget såg en potential där om byggnadsrätten blir något större.

- Vi har givetvis noterat att det finns krafter som driver Stinsen/Tammet-området som alternativ till köpcentrumet vid järnvägen, men där finns ingen infrastruktur för att komma ut på riksväg 25 och under järnvägen. Prislappen är närmare 10 än 5 miljoner euro. Vem ska betala den?

Som svar till Mårten Johansson säger Yle Västnyland att enkäten inte är en officiell opinionsmätning utan menad som en enkät för att se hur frågan engagerar och vilka konstruktiva visioner det finns för området.

En vetenskaplig enkätundersökning kan inte göras via ett öppet webbformulär eftersom man inte då har kontroll på t.ex. hur kön, ålder och inkomstklass fördelas mellan dem som svarar.

Yle Västnyland ville också få in åsikter och visioner som inte begränsas av nuvarande planer eller bestämmelser. Att en plan för ett område förändras eller att myndigheter ändrar på sin ståndpunkt om placering av stormarketar om t.ex. 15 år är knappast omöjligt. Utan fördomsfria visioner utvecklas inget här i världen.

Här kan den som vill läsa om vilka visioner och farhågor som lyftes fram i Yle Västnylands webbenkät.

Det var många som ville ge sin syn på hur området kring Norra hamnen i Ekenäs ska se ut i framtiden i Yle Västnylands webbenkät kring planerna (11.4–14.4). Då vi plockade bort ett par dubbleringar och svar som t.ex. kritiserade enkäten utan att komma med framtidsvisioner fick vi hela 128 öppna enkätsvar.

I planen för Norra hamnen i Ekenäs finns redan nu godkänt plats för bostäder och småskalig affärsverksamhet. Men nu är det också aktuellt att utvidga planerna så att det mot järnvägen kan byggas ett shoppingcenter med plats för stormarknad, mindre affärer och restaurangverksamhet.

Yle Västnyland lät ändå allmänheten visionerna fritt utan att bindas av nuvarande plan för området.

Många valde att uttrycka missnöje mot de nya planerna om en stormarknad i området. Här är ett plock bland svaren:

• Inte går det att bygga något nytt i Ekenäs. Allt stänger, slutar eller går i konkurs.
• Inga skrytbyggen eller monument efter de invalda som ska ha det som minne efter sig och tiden då de var invalda.
• För dyrt för staden vad än butikskedjorna erbjuder och säger att de ska betala. Bara att se på kalkylerna för tågstation i Ekenäs.
• Jag förstår inte varför man nu måste klämma in en stor byggnad där! Med en park i Norra hamnen skulle det också vara mysigt med mera/större byggnader på andra sidan vattnet. Vet inte riktigt varför vi behöver en stormarknad? Bra med mera arbetsplatser, men behöver vi verkligen locka hit mer människor och turister? Egentligen borde vi locka ut oss själva.
• Hela Ekenäs förlorar sin charm och sina små affärer (företagare) om det bygg en stormarknad i centrum.
• Man skulle hoppas att våra beslutfattare vågar ha visioner och nytänkande. Köpcenter och hypermarkettänkande är från svunnen tid redan i dag, för att inte tala om 10-20 år framåt i tiden. Raseborg och Ekenäs kan gå i spetsen för nytänkande, vi behöver inte vara som alla andra!

Platsen är fel eller idyllen ska finnas kvar

• Stön och stånk. Utveckla området kring järnvägen i Karis. Bland annat Helsingin Sanomat gjorde en undersökning som visar att barnfamiljer och nyinflyttare väljer platser med bra allmänna kommunikationsmedel.
• Bygg ut hamnen så att idyllen och utsikten över havet finns kvar. Åtminstone sommartid vill ju alla ha vattnet så nära som möjligt. Norra hamnen ligger på ett kort promenadavstånd. Min åsikt är att ett storbygge skulle förstöra och skrymma. Det behövs antagligen mera båtbryggor i framtiden också.
• Ekenäs enda trumfkort är att det än så länge är någorlunda mysigt. Att tänka småskaligt är inte bakåtsträvande och nejsägande - det är modernt och långsiktigt.
• Något litet och pittoreskt som passar in i Ekenäs. Inget stort och modernt - det är inte Ekenäs för mig.

Småskaligt, närproducerat och grönt

Tanken på en så kallad outlet-by som lades fram för ett par år sedan tilltalar. Skiss över outletbyn i Norra hamnen i Ekenäs. Bild: Fransisca Lindholm

• Ett torg i mitten av Norra hamnen tilltalar estetiskt och är en plats där lokala handelsmän kan sälja sina råvaror.
• Man borde kunna gå en promenad vid kanten som vid bryggorna. Någon restaurang och/eller café vid havet i en mysig träbyggnad. Små butiker eller stånd och en saluhall kunde också finnas. Stilen ungefär som Hangös magasinsbyggnader. Inga fula betongbyggnader.
• Lokalt, ekologiskt, närproducerat och lantligt! Bygg något som passar ihop med omgivningen. Ge lokala företagare och unga entreprenörer en chans att synas här!
• Röster har hörts om att man kunde parkera båten vid bryggan och därifrån gå till köpcentret. Men handen på hjärtat, vilken semesterfirare som under fritiden harmoniskt kryssar runt med en segelbåt känner för att hasta in i ett hektiskt köpcenter? Inte många vill jag påstå. Däremot vill man gärna besöka små pittoreska affärer som säljer närproducerat eller besöka ett sommartorg. Låta lugnet och idyllen råda under några få sommarveckor. Stressen och köphysterin vill man nog gärna lämna hemma.
• Satsa på det Ekenäs är känt för; satsa på lokala företagare, närproducerat! Våga satsa annorlunda för det är det som bär i framtiden!
• En småskalig kombination av boende och turistvänliga affärer och restauranger skulle vara vettig.
• Ett torg där t.ex. kvällstorgen kunde hållas under sommaren, saluhall, café, restaurang, glasscafé och småbutiker (t.ex. souvenirshop samt andra prylar, kläder och mat med skärgårdstema med tanke på alla båtturister och stugmänniskor samt andra turister).
• Småaffärer och saluhall låter bra, om det är lönsamt. Annars borde man göra området trivsammare för fotgängare. Köpcentrum skall inte byggas på paradplats vid havet.
• Plantera träd och buskar och placera ut bänkar att sitta och njuta på. Bygg café och små stugor där vi kan köpa fisk nybakt bröd m.m. Varför i all sin dar förstöra med att bygga en market. Vi har vattnet nära oss, det har inte alla städer.
• Bostadshus högst två våningar, saluhall för närproducerat, sommartorg, liten park med café, bänkar, promenadstig längs stranden för alla invånare i Raseborg. Båtplatser för sommargäster och båtburna besökare.
• Ekobostäder, fiskrestaurang, hantverkare, delikatessbutiker, turistbyrån, evenemang, torg och wellnessföretag ska finnas i Norra hamnen.
• Norra hamnen är en perfekt plats för torg, försäljning av fisk och övriga närproducerade produkter. Det borde vara en välkomstport för sjöfarare som kommer till Raseborg. En hamn dit turister kan komma, hamn där det ordnas färder ut till vår vackra skärgård. En idyll som berättar om det gamla. Köpcenter kan vi sätta på vilken åker som helst. Förstör inte denna idyll.
• Om man ser på resten av området runt Ekenäs är det väldigt grönt. För att få in Norra hamnen i resten av Ekenäsbilden skulle ett promenadstråk och en park man kan vistas i vara ypperliga. Ekenäsbor och alla turister rör sig vid Norra hamnen och detta område skulle fort fyllas med glada människor som kan njuta och använda området på bästa sätt.
• Önskar att man utvecklade Norra hamnen mera som en plats för oss Raseborgare. Park, torg, små butiker och någon restaurang.
• Eftersom Ekenäs är en stad med mycket småskaligt och närproducerat tycker jag att platsen vore idyllisk med mindre affärslokaler i fisketorpsstil som i Stockolms skärgård. Ekenäs är ju en mycket gammal stad där invånarna livnärt sig på fiske så varför inte ta vår tradition i beaktande? Dom flesta människor i Ekenäs gläds ju åt skärgården och allt vad den innebär eller hur? Dessa "torp" skulle kunna inhysa mysiga kaféer, restaurang som satsar på ekologiskt och närodlat, varför inte ett galleri? På området kunde det dessutom finnas möjlighet till aktiviteter för både gamla och unga, t.ex. en liten park med fruktträd för äldre och familjer som man kunde picknicka i och en mindre skatepark för unga.
• Bygg ett gångstråk längs hela stranden från Österby till Ramsholmen. Hamnen behöver piffas upp. Ekenäs behöver ett allaktivitetshus. Det kunde också finnas med nere i hamnen. Torg och bostäder, grönt och bänkar, uteplats med grill som man får använda. Hamnen skall vara till för alla!
• Iden om en outletby låter lockande.
• Vår fattiga stad behöver kapital som kommer utifrån in i stadens skattekista. För att få det kapitalet måste man erbjuda något som har ett mervärde som besökare utifrån inte hittar bak sin egen husknut. Ett outlet centrum där man få högklassiga kvalitetsvaror till förmånligare pris, kombinerat med mysiga caféer och restauranger och ett utbud av vår goda närmat skulle vara ett attraktivt alternativ.
• Idén med en outletby låter bra! I kombination med fräscha secondhandbutiker och affärer som säljer antikviteter och lokalproducerat. Inomhuslekpark och parkour. Lockar människor även vintertid. Caféer.

Många talar varmt för idyllen Ekenäs som inte ska förstöras med stora planer. Norra hamnen i Ekenäs Bild: Yle/Laura Törnroos

Tankar om arkitektur

• Någon huvudfunktion som inte finns i radie Kyrkslätt - Lojo - Salo. Något som lockar året om. Havet måste på något sätt vara med i den blivande funktionen. För hela familjen - till alla åldrar. Finns det något att visa under vattenytan? Strandpromenad med grönska i alla fall. Byggnaden i små enheter så att den är harmonisk med den gamla bebyggelsen och inte för massiv. Delvis kanske bostäder.
• Om köpcentret byggs i fyra våningar placera då inte stormarknaden i den översta våningen. Det blir en enda teater när man ska ta sig ner från fjärde våningen efter att ha storhandlat. På fjärde våningen ska det finnas barer och restauranger så man sitta och njuta av den fina utsikten och skärgården.
• Omgivningen och arkitekturen borde följa traktens traditioner med låga träbyggnader, planteringar, blomrabatter, banker, barnvänligt med lite lekpark och klätterställningar. Ett promenadstråk längs stranden med uteserveringar.
• Riv Formishuset som är fruktansvärt fult och gör bostadshus och parkering där. Bygg små butiker och hall av de gamla tegelbyggnaderna. Resten kan bli låga bostadshus som inte skymmer havet.
• Bygg en storhandel, om ni tror att den skall gå. Men bygg inte en låda att ha den i utan i en byggnad som passar in, som är skärgård, rödmylla och virke. Tänk om! Gör något annat än förstör miljön. Det behövs något som drar människor till Ekenäs, men görs det som i alla andra städer så glöm det!
• Ytterväggar av träpanel, inget modernt av betong, ska det vara!

Sök inspiration på andra orter!

Östra hamnen i Hangö fungerar som inspiration för en del. Östra hamnen i Hangö. Bild: Yle / Robin Lindberg

• En småskalig, trevlig miljö med lövträd och intressanta byggnader i sten och trä som t.ex. i Pärnu i Estland skulle passa bra in.
• Bevara småstadsmiljön och följ exemplen från Skåne och Danmark.
• Stadens fäder borde ta sig en titt på vattennära mindre samhällen i t.ex. Sverige, Norge, Danmark, Tyskland och Holland. Där finns hundratals exempel på lyckade lösningar.
• Tänk er Brighton eller valfri Pier i USA eller någon kuststad i södra Frankrike. Det ska finnas promenadstråk, något att titta på (utställning) pariserhjul och café/kiosk där man får kaffe. Man kan absolut kombinera detta med bostäder.
• Tänk lite mer småskaligt, tänk Nådendal, tänk närproducerat. Satsa på båtturister, ordna evenemang, saluhall, uteserveringar, bostadsområde och en mötesplats med stadens bästa kvällssol för Raseborgs invånare.
• Varför inte som i Hangös Östra hamn? Mera båtplatser för turister.
• Bästa idén som jag läst om hittills är ett shoppingcenter á la Ingå Strand med trevliga bostäder i samma byggstil.
• Det är egentligen storleken på drömmarna om köpcentret som stör mig mest. Stora fula komplex, inbyggda järnvägar etc. Men inte heller behövs det byggas "små bodar". Restauranger, caféer, och utrymme för butikskedjor men i ett plan, så att man fortfarande rör sig mellan butikerna utomhus med eventuellt glastak över ställvis. Som t.ex. Windsor i England. Något mellanting mellan alternativen helt enkelt.
• Området kunde byggas i gammal stil, som t.ex. Gamla stan och inte som något lyxkomplex.
• Något i stil med Nådendal. Mera bryggplatser, små restauranger, bostäder, torg. Det är turisterna vi borde satsa på.
• Ett mindre köpcentrum, med till exempel klädaffärer i anslutning till en stormarknad. En liten saluhall mittemellan. Byggnaden kunde vara i stil med gallerian i Stenhaga i Vasa med träpanel på utsidan. Köpcentret måste passa in i den vackra miljön!
• Ta modell av Barkaby centrum i Stockholm. Ingen Citymarket får förstöra Norra hamnen! Tänk modernt. Inte omodernt och pinsamt = stort opersonligt köpcentrum med en töntmarket full av fula saker ingen vill köpa.
• Ta modell av Östra Hamnen i Hangö med sommarrestauranger, någon terrass och kanske en liten scen för kvällsprogram under sköna sommarkvällar.

En plats för kultur eller föreningar

• Norra hamnen 2019 är en levande stadsdel med bostäder, caféer och butiker. Intill järnvägen finns ett mångfunktionellt hus som anpassats till omgivningen och i det gamla magasinet finns en saluhall för lokala livsmedel. Huset intill järnvägen rymmer affärslokaler, lokaler för teaterverksamhet och konserter och verkstäder för hantverkare och unga konstnärer. På andra sidan järnvägen finns ett nytt parkeringshus med en bro över till hamnen, men ingenting har byggts utanpå järnvägen.
• Ett vackert konsert- eller kulturhus kunde byggas i Norra hamnen. Den enda konsertsal som finns nu är Sigurd Snåresalen och den är för liten.
• Utrymme för större ute-evenemang typ konserter och mässor.
• Aktuella Ekenäsvisioner för Norra hamnen skulle troligen kunna förverkligas inom den gamla detaljplanen och gynna bygdens utveckling mer än ett vanligt shoppingcenter: bostäder, en kultur- och mötesplats, ett medborgartorg, en amfiteater, skatepark, konstnärsverkstäder, inkubatorer för entreprenörer, små butiker och saluhall med lokala produkter. Verksamheter som skulle spegla vår kultur-, skol- och högskolestad liksom de småskaliga affärer som präglar Ekenäs och den omkringliggande lantbruksbygden.
• Bygg ut service och kajplatser för båtturister! Små butiker, caféer, gränder och varför inte ett kulturcentrum - Karelia i all ära, men visst skulle regionen behöva en ordentlig konserthall med möjlighet till dans. Säkert ryms det även lite lägenheter där!
• Norra hamnen borde bli ett allaktivitetscenter. Vi börjar vid minigolfbanan som borde förstoras som man har gjort i Mariehamn. Parken, serveringarna och glasskiosken är ok med lite uppiffning. Disco är bra. Det behövs flera små uteserveringar med möjligheter för barn så som klätterställningar. Allt som sysselsätter barn drar människor till sig. Det kan också finnas bostadshus i någon mån passligt placerade, men bästa platsen ska kulturhuset få med utsikt mot havet. Ett hus där det ryms människor in så vi kan ha alla konserter där. Verksamheten i Karelia flyttar dit. Där skulle finnas ett gemensamt rum för föreningar att ha möten i och skåp för förvaring av bland annat standarder. Möjligheter för inneaktiviteter för barn på vintern. Det behöver inte alltid vara de mest kända arkitekterna som gör ritningarna. Vi skulle kunna profilera oss med vad vi kan i Ekenäs. Vi har duktiga arkitekter, duktiga människor med sin egen konst. Vi skall ta vara på dem. Ingen förstod sig på vår stora konstnär Helene Schjerfbeck på hennes tid så inte vi vet nu heller alltid vad vi har!

Flera nya tankar

Turismen och något för barn får stöd. Bild: Yle/Robin Lindberg

• Luffar´n kan köra skytteltrafik och förbinda Kungsgatan med Norra hamnen för att inte ödelägga Kungsgatan.
• Varför ordnas det inte en folkomröstning om saken så att invånarna i Raseborg äntligen får säga sin syn på saken. Det kanske kostar lite, men det svider bara en gång.
• En mattvättningsanläggning utomhus ryms säkert in någonstans. Den både betjänar Ekenäsborna på ett utmärkt sätt och kan också bli en exotisk sevärdhet för turister som aldrig har upplevt något liknande förut.
• Varför inte bygga det till ett medborgartorg dit man kunde flytta torget. Även kvällstorget och kanske litet konserter etc. skulle passa perfekt där. Någon liten saluhall och en restaurang. Skulle passa perfekt med utökandet av gästhamnen och kanske ha duschar etc. där.
• Inomhuslekpark är helt OK och varför inte integrera med en skatepark i närheten av Kronomagasinet.
• Varför inte en liten nöjespark, miniborgbacken.
• Hamn, med möjliga magasin och även möjlighet att kunna ordna tillställningar som olika bilshower, konserter, båttävlingar, uppvisningar etc. som där genom åren har ordnats.
• Stora komplex dit bara. Kanske ett stadshus eller sjukhus eller ett åldringshem vore bäst.
• Gärna ett promenadstråk, varför inte med café. Gärna ett litet båt- och motormuseum, början finns ju. Kanske någon form av aktivitetsutrymme och mera planteringar. Då skulle kanske småaffärerna överleva. Parkering längs gatan, inte på själva hamnområdet. Inte några mastodontbyggen eller fyrkantiga betongklossar, helst trä. Låt området utvecklas på egen hand och naturligt. Det behöver inte färdigt genast.
• Skateparken kunde ligga här.
• Gärna någon slags parkeringshus utanför men nära Ekenäs centrum (ex Resecentrum) och begränsa privatbilismen i innerstaden. Fotgängare o cyklister styrs in mot gågatan o torget. Norra hamnens torg skulle ha lite annan profil än Ekenäs torg som skulle göras bilfritt.
• Om man vill bygga en rymdraket, måste man börja med att fundera vart man vill åka. Vad kan Raseborg utveckla som på sikt kunde skapa arbetsplatser i bygden? Osökt kommer jag att tänka på turism. Vi har vacker natur och tomhet så det förslår. Vi kan attrahera folk till sommarkonserter och Helene Scherfbeckjippon. Vi kan erbjuda Stallörsparken (mots.) som plats för popkalas mm. Men jag tror den stora turistpotentialen finns i Berlinområdet och Sankt Petersburg. Och då tänker jag på människor som just vill uppleva det vi har ett överflöd av, dvs. natur och naturupplevelser. Men då har vi två utmaningar. Vi saknar den behövliga infrastrukturen. Det finns inga cykelvägar runt Pojoviken, eller till Hangö, eller till våra andra bycentra. Det finns inga ridleder, som skulle binda samman stall, övernattning, rekreation. Det går inte ens att promenera/cykla på ett vettigt sätt från Seafront till Norra hamnen för att nu ta ett Ekenäsexempel. Därtill är vårt utbud av bed and breakfast ganska outvecklat. Och den andra helheten vi saknar är nätverk och samarbeten mellan olika aktörer inom turismnäringen. Vi har ju en hel del människor verksamma och säkert finns potential, men då infran saknas blir också samarbetena svåra att förverkliga. Jag tror det skulle löna sig att först fundera på Raseborgs stads vision i ett 20 - 30 års perspektiv och först därefter börja med finlir som Norra hamnen.
• Flera barer, pubar och krogar med bland annat strippklubb.
• Utrymmen för olika former av företagsverksamhet kunde gott samsas kring ett torg, ett gemensamt öppet utrymme i Norra hamnen. Alla detaljer behöver ju inte vara genast spikade. Om någon till exempel vill glasa in sin uteservering för att förlänga sin säsong kunde man ju ge tillåtelse till det.

Ja till stormarknad i området

Det finns rum för närproducerad mat också i stormarknaden anser en av dem som svarade på enkäten. Bild: YLE/ Tiina Grönroos

• En stormarknad mot Formis kan bli jätteintressant byggd över järnvägen med en fantastisk utsikt som affärskedjan givetvis ska utnyttja i sin planering. Vår stormarknad ska bli någonting extra som folk kommer till långväga ifrån.
• I området ryms det väl ett större köpcentrum med flera mindre butiker och eventuellt en större affär typ Citymarket. Lokaler för små butiker med lokala produkter kan planeras också i de första våningarna i våningshusen. Ett stort parkeringshus är en bra investering för framtiden, inte bara för köpcentret. De kan användas under olika händelser och konserter på kvällar och helger. En liten parkeringsavgift täcker kostnaderna med tiden.
• Ekenäs behöver ett ställe som drar folk till staden. På det sättet flyttas pengar in i staden istället för ut som i nuläget. Ett handelscentrum i Norra hamnen lockar både båtturister och shoppingsugna.
• Norra hamnen är en del av centrum. Det som stärker Norra hamnen stärker också centrum. Alternativet är en market på bilavstånd från centrum, vilket bidrar till att döda staden. Detta är det centrala valet - det går inte att få allt. Små butiker och saluhall kring torget och längs Kungsgatan stöder torghandeln. Vad kan man göra med marknadsplanen?
• Hoppas att det inom 5 år finns något sorts köpcentrum i Ekenäs. Vill man gå och shoppa så är ju i princip Salo närmast och där är urvalet också väldigt begränsat.
• En "storaffär" lockar kunder under hela året vilket inte småaffärer och torghandel gör. För en saluhall finns inte potential! Norra hamnen skall ses som en del i ett generellt utvecklingsprogram för att utveckla regionen positivt för att skapa inflyttning.
• I ett köpcentrum kan man också sälja lokala produkter och produkter som man oftast får i en saluhall. Ett köpcentrum utesluter inte dessa produkter. En matbutik i samma komplex tror jag snarare stöder en butik men lokal mat. Inte orkar stora allmänheten köra från ena sidan staden till den andra för att först handla i vanliga matbutiken och sedan förflytta sig till "specialaffär".
• Ett stort köpcenter skulle vara det bästa och enda goda Raseborg kanske skulle kunna få till stånd.
• Ett köpcentrum där man också kan ta emot kunder som kommer med båt.
• Allt som är planerat är bra. Det ser trist ut som det är. Köpcentret hämtar kunder så man inte behöver åka till Salo, Åbo eller Esbo.
• Det behövs många större marketar som har billigare varor och HAR ÖPPET. De skall vara nära centrum. Det gagnar också småbutiker.
• Folk kommer hit för att handla. De sitter på restaurangen bredvid med ett glas vin. Barnen kan leka i parken eller simma. Så går man upp till Kungsgatan och tittar på småbutiker - om de har öppet. Lite mera folk och lite livligare borde det bli i Ekenäs.
• Ett stort köpcentrum. Bygg ut flera båtplatser bland annat mitt emot hamnen på Kråkholmen. En pontongångbro kunde sedan fungera som förbindelse mellan hamnen och Kråkholmen. Båttrafiken behöver inte ske under gamla bron, all trafik kan ledas under klaffbron. Gör det lätt att komma med båt på handel till köpcentret, reservera ett antal båtplatser för kunder.
• Norra hamnen borde ha en storaffär, bostadsområde, restaurang för året runt och ett café inriktat på sommaren med turism/båtturister. Det skulle också behövas en anläggning för konsertarrangemang. En "storaffär" drar folk under hela året vilket däremot inte småaffärsverksamhet och torghandel gör. För en saluhall finns inte potential! Norra hamnen skall ses som en del i ett generellt utvecklingsprogram för att utveckla regionen positivt för att skapa inflyttning.
• Gärna ett köpcentrum som håller priserna på en rimlig nivå med ett digert utbud och dessutom är öppet då arbetande invånare är lediga. Bör även byggas annat än lyxbostäder runt stränderna. Som Norra hamnen ser ut i dag är det en skamfläck för staden. Den som drömmer om små bodar med småskalig försäljning och turistpriser kan planera dem till gamla stan.

Ja och nej till bostäder

Det finns en plan från 2008 med bostäder som många i vår enkät understöder. Norra hamnen i Ekenäs så som den enligt planen från 2008 kan se ut i framtiden. Bild: Raseborgs stad

• Antar att kvadratmeterpriset skulle bli väldigt högt om Norra hamnen skulle utvecklas till ett bostadsområde, vilket ju är bra om man vill locka rika människor på randen till pensionsålder att bo i Ekenäs. Om man vill hålla staden levande och hålla yngre generationer kvar för att bo, jobba och trivas så borde nog lösningen vara en annan.
• För det första behövs flytande hus längs kajen och för det andra ska det vara betydligt mindre och lägre byggnadsmassa än i nuvarande plan.
• Bostadsplanerna Mäenpää lade fram ser bra ut. Skippa köpcentret och bygg bostäderna!
• Den existerande stadsplanen är helt ok.
• Nuvarande planen från 2008 är bra.
• Det finns en bra plan från januari 2007 av arkitektbyrån B & M som man gott kunde gå vidare med.
• Den ursprungliga planen är bra utom det att bostadshusen har formen som en 'orm', dvs. bilder en mur mot havet.
• Inga bostadshus utan alla skall få njuta av strandpromenaden. Där borde finnas strandpromenad med café o matplats. Kanske en saluhall och någon liten butik med slowfood, glasskiosk, parkbänkar, växter och båtplatser för gästande båtar. Det behövs ingen stormarknad här i Ekenäs. En kan kanske byggas mellan Karis och Ekenäs om man nödvändigtvis måste ha en sådan affär här.
• Småskaligt boende, ja boende överhuvudtaget, utan att exkludera någon. Då jag planerade utvecklingen av mitt företag kom jag fram till att bokmarknaden här i vår landsända kännetecknas av tre faktorer: Vi är förhållandevis gamla, våra inkomster är låga och vi talar ofta svenska. Det är en tvivelaktig grund för en stormarknad.
• Torg med småbutiker, men inga bostäder. Större butikskedjor går bra.
• Norra hamnen kunde bli ett bostadsområde med en saluhall för lokalt producerade matvaror och produkter.
• Bostadsområdet ska givetvis utvecklas, men att bygga torg och små affärer i Norra hamnen betyder att nuvarande centrum med torg flyttar och det gamla dör ut. Eventuellt kan man tänka sig en saluhall med lokala produkter och mat (typ Saluhallen i H: fors).
• Norra hamnen borde byggas till bostäder (höghus) och eventuellt bottenvåningen till saluhall/små affärer med lokala råvaror (inga t.ex. banker eller övriga kontor).
• Den nuvarande och godkända planen är ok.
• Inget bostadsområde utan hellre ett torg, en mötesplats, där man kan ordna evenemang och även konserter. Det kan finnas mindre affärer i typ röda magasin, som är moderna inuti, men utifrån passar in i omgivningen. Turistbyrån kunde även flyttas till Norra hamnen och där kunde också gästhamnen husera. En stormarknad kunde byggas vid gamla besiktningen där stadens parkavdelning nu finns. Bygga en tunnel under järnvägen så man kommer från Järnvägsgatan lätt till stormarknaden eller varför inte här bygga en inglasad gångbro över järnvägen. Varutransporten och den vanliga persontrafiken kunde då köra in vid Stinsen. Centralt, men ändå inte på stadens bästa plats!
• Följ den plan som redan har fastställts!
• Den plan som godkändes för ett tiotal år sedan var bra. Den hade arkitektonisk vision och den gav en trevlig miljö. Stormarknader hör hemma på en åker med massor av flat mark runt sig.
• Bostäder med balkong/terrass mot havet och nedanför dem, mot havet, små butiker, pubar och restauranger med uteserveringar. Båtplatser och utrymmen för båtgäster, sittplatser för alla som vill njuta av solnedgången. En naturlig och vacker samlingspunkt för både turister och ortsbor!
• Separata småbutiker behöver vi inte i Norra hamnen och inte heller bostäder. Mot Knipanhållet kan det finnas torg, saluhall och ett grönområde. Café, enklare matservering och en glasskiosk kan också finnas där.

Allmänna kommentarer

• Både Norra hamnen och hela gamla stan borde ha service som är öppen sommarlördagar och söndagar till kvällen. Det är förfärligt när R-kiosken är det enda som är öppet i Ekenäs en sommarlördag efter kl.14.
• Sedan finns det ju också aspekten att Ekenäs är en hamnstad och sjöfarten är också en del av kulturen i staden. Gågatan är nationellt sett helt unik och borde hållas levande.
• Ekenäs söder om åsen behöver en bra mataffär. Bryggerigården borde utvecklas så att den kunde betjäna hela närområdet som är ett helt utan matbutik (Ormnäs, Gamla stan).
• Citymarket på Tenalavägen vid Österby. Tänk hur många som passerar där när de åker till sina sommarställen i Tenala, Bromarv och Åboländska skärgården.
• Om fem år ser nog Norra hamnen ut precis som i dag.
• Litet "köpcenter" med flera mindre affärer (t.ex. kläd- och elektronik, samt snabbmat ).
• Av planerade affärsbyggnaden kunde man spara den del som är på hamnområdet som mynnar ut mot Pojoviken med småaffärer o caféer. Självaste marketen på taket kunde lämnas bort.
• Tycker det är bra att Ekenäs ser framåt.
• Det viktigaste skulle vara att bevara stranden öppen för promenader och lite parkområde med bänkar. Också en del skulle fortfarande kunna vara hamn för större besökande båtar.
• Vi bör fråga oss: Var finns Ekenäs hjärta, vad är det unika? Det är Gamla stan och kvarteren kring Rådhustorget och Kungsgatan. En parkeringsgrotta under Rådhustorget eller under området vid Sparbankshuset, ett glastak över torget, outletbutiker, antikaffärer, köp & säljbutik, affär för hemtextiler, utvidgade uteserveringar, planteringar - det skulle göra Ekenäs centrum ännu mer unikt. Jag ser en helhetsupplevelse med start vid kulturhuset Karelia, vidare shopping längs Kungsen och kring torget, vilopaus vid en trevlig vinbar-café-glassbar. Slutligen en andaktsstund i den vackra kyrkan (jmf. med kapellet vid Nariken i Helsingfors).
• Jag tycker det skall komma mera bostäder till Ekenäs så att själva Ekenäs blir större innan man börjar bygga stormarknader etc. som det behövs befolkning till. Samtidigt skulle byggena ge jobb till byggarbetare. Och jobb behövs i Ekenäs.
• Det enda vettiga beslutet i fråga om Norra Hamnen är att sätta punkt och vänta på bättre ekonomiska tider. Inget hindrar staden att utlysa en ny planeringstävling utgående från den nuvarande planen. Förr eller senare uppenbarar sig en eller flera byggherrar som både vill och kan förverkliga en realistisk plan på en för staden ekonomiskt sund bas. Norra Hamnen har alla förutsättningar att bli ett dragplåster för nya Ekenäsbor, turister och stadens nuvarande befolkning. Det kräver en grundlig planering och framför allt ett studium av andra lyckade lösningar i motsvarande miljö. Att blint tro på ett enda alternativ är inte bara dumt utan även ekonomsikt fullkomligt oansvarigt.
• Bygg en stormarknad mellan Ekenäs och Karis istället. Då har hela kommunen nytta av den och inte bara Ekenäs. Ekenäs har redan uselt väglag och dåligt med p-platser i centrum. Allt flyttas hela tiden mer och mer till Ekenäs. Om vi är en kommun borde det delas upp alla "stadsområden". En Hangöbo sa en gång till mig att allt borde vara i Karis eftersom Karis är ett centrum. Man kan ta tåget och bussen vart man vill från Karis och det är inte långt till Åbo eller Helsingfors.
• Nu är det ju inte bara en stormarknad vi talar om utan ett utbud på många andra typer av varor, allt under Saima tak. Mycket bekvämt med p-plats inne i regn och rusk med möjlighet att göra alla sina uppköp på en och samma plats. Ni ställer frågan på ett sätt som gör att man inte kan svara ja till köpcentrum med detaljhandel t.ex. utan stormarknad. Trevliga caféer och restauranger skulle också vara ett plus. Man måste våga utveckla Raseborg. Vill man stampa på stället och ha allting som förut är vi inte särskilt attraktiva för de yngre här.
• Ett affärscentrum med många olika affärer i behövs och inte bara en stormarknad. Om affärerna på Kungsgatan vill leva vidare så måste de nog helt enkelt se över när de har öppet och inte tro att alla kan komma mellan 10 och 16 eller på lördag mellan 9 och 14.
• Gör något för båtturisterna, sommargästerna och alla andra. Saluhall, cafeteria, restaurang och kanske en liten dagligvaruhandel. Men inte ett stort åbäke som också kan medföra trafikkaos. Det är ju ganska trångt om utrymme där och krångligt att ta sig dit. Alla begriper väl att det är klokare att placera en stormarknad med många olika klädesaffärer etc. i Horsbäck eller Karis Läpp invid 25:an, men då måste också riksvägen vid in- och utfarten få grupperingsfiler.
• Man borde satsa på det befintliga torget. Sorgligt att det nuvarande torget fungerar mest som parkeringsplats. Husfasaderna borde ses över. Planteringar, terrasser och annan verksamhet till torget.
• Neutralt, billigt och trevligt alternativ: Ett grönområde likt Stallörsparken & Skepparträdgården + möjligheter att ordna publika evenemang såsom kvällstorg och konserter. Ett stort köpcentrum skulle "tömma" Formis och några nuvarande mataffärer, medan småaffärsalternativet skulle "tömma" affärerna vid Kungsgatan.

Oförändrat

• En hamn där stora fartyg kan lägga till bör finnas kvar så att vi kan ta emot t.ex.flottbesök, egna marinens och utländska fartyg. Också t.ex. fartyg från Tall Ship Race eller något utländskt kryssningsfartyg av något slag.
• Man ska tänka på dem alla som har köpt dyra lägenheter där runt om hur deras framtid skulle bli och se ut om de kommer något annat bredvid. Låt vara som de är.

En del av svaren har stilistiskt skrivits om lite grann. Andra svar har förkortats eller delats upp i flera bitar. Alla svar var lika värdefulla och välkomna!

Läs också om hur svaren fördelades på ja- och nej-frågorna.

Två kandidater med rötter i Hangö tävlar om posten som ordförande för Finlands Svenska Lärarförbund. FSL väljer ny ordförande på sin förbundskongress i juni i Helsingfors.

Att bevaka de små finlandssvenska gymnasiernas intressen är viktigt för Nina Eriksson-Holmström. På frågan om det finns för många svenskspråkiga gymnasier i Västnyland svarar hon såhär:

- Om vi frågar regeringen så är svaret ja. Kanske är det så, att vi behöver kunna samarbeta bättre där, säger Nina Eriksson-Holmström.
Christer Holmlund är definitivt av den åsikten att det inte finns för många gymnasier i Västnyland.

- Frågan är ju hur man organiserar det hela, jag som gammal Hangöbo kan ju inte tänka mig att det inte skulle finnas ett gymnasium i Hangö, säger Holmlund.

Han anser vidare att det i Raseborg kan finnas ett gymnasium med gemensam administration, men att det ska finnas ett gymnasium i Karis och ett i Ekenäs.

- I Virkby ska det nog också finnas ett gymnasium, säger han.

Båda har erfarenhet

Såväl Nina Eriksson-Holmström och Christer Holmlund säger sig ha den erfarenhet som krävs för jobbet.

- Jag har lätt att kommunicera med folk och jag får fram det jag har att säga. Jag har också lätt att samarbeta och det är viktigt för det här jobbet, säger Nina Eriksson-Holmström.

Christer Holmlund lyfter också gärna fram hur han vill leda förbundet.

- Det här är ingen enmansshow utan det är ett lagspel. Som gammal fotbollsspelare är jag van med lagspel och jag anser att jag vet hur man borde leda FSL.

Andra stadiets utbildning under lupp

Han säger att till exempel andra stadiets utbildning är något som noggrant måste bevakas.

- Staten har dåligt med pengar för att finansiera utbildningen, så det finns gott om aktuella frågor, säger Holmlund.

Den ekonomiska situationen är enligt Nina Eriksson-Holmström en av de mest utmanande frågor inom den svenska utbildningen just nu.

- Om lärare permitteras eller om skolan har vikariatstopp är saker som mest ställer till oreda i skolorna, säger hon.

Båda kandidaterna är överlag oroade över andra stadiets utbildning i Finland.

- Vi har alla bollar gällande andra stadiets utbildning i luften, sammanfattar Eriksson-Holmström.

FSL håller sin förbundskongress i Helsingfors den 5:e juni.

De första Reko-ringarna har kört igång i Västnyland. Det innebär ett sätt att köpa närmat direkt från den som producerat maten, lite som torghandel men varorna är beställda i förväg.

Thea Salonen välkomnar initiativet med närmatshandel. Thea Salonen Bild: Yle/ Maria Wasström

Gustav Holmbom lovar nypotatis till midsommar. Dottern instämmer. Gustav Holmbom med dotter Bild: Yle/ Maria Wasström

På Reko-träffpunkten i Pojo var både antalet producenter och konsumenter något större än i Västankvarn men de som kommit till Västankvarn hade också möjlighet att köpa gårdsmjölk. Hinkvis av skummande vit mjölk hälldes upp i medhavda hinkar och ingen av de närvarande verkande ha skrämts bort av smittorisken. Den som ville uppmanades ändå hetta upp mjölken till 72 grader för att vara på den säkra sidan.

Utan mellanhänder

Rickard Backman var en av dem som kom till Västankvarn för att avhämta sitt förhandsbeställda kött.

- Jag handlar helst direkt av odlarna. Jag är själv också bonde. Om det far via handeln så ska de också ha sin del av kakan. De får ändå alldeles för mycket, säger Backman.

Thea Salonen är förtjust över möjligheten att köpa ekologiskt och närproducerat kött på rimligt avstånd från hemmet. Hon har hört om Reko-konceptet från Österbotten och är övertygad om att hon själv kommer att fortsätta att handla på det viset.

Till sommaren väntas handeln bli livligare då mängden färskprodukter ökar. Potatisodlare Gustav Holmbom fanns på plats i Västankvarn men den här årstiden får man nöja sig med fjolårets potatis. Till midsommar ska det nog finnas nya, lovar han.

Reko-träffarna i Västnyland har leverans varannan vecka och en länk till Reko Västnyland hittar du här och till Reko i Pojo här. Även i Ekenäs har en grupp bildats men leveranserna inleds först i sommar.

Läs mera om konceptet här

Nigerianske anfallsspelaren Victor Solomon, 27, gör come back i Ekenäs IF:s fotbollslag i herrarnas division 2. Solomon kommer närmast från Helsingforsklubben Atlantis.

Säsongerna 2009 och 2010 spelade Solomon senast för EIF. Då gjorde han sammanlagt 38 mål för laget. Under sin karriär har han spelat fem ligamatcher för Vasalaget VPS (2007).

EIF-managern Peter Haglund är glad över att Solomon återvänder till Ekenäs.

- Han har tränat med oss i 4-5 veckor nu och blir hela tiden bättre, säger Haglund.

Victor Solomon har skrivit kontrakt för hela säsongen 2014 med EIF. Ekenäs IF spelar sin första division 2-match den här säsongen måndagen den 28:e april mot Gnistan. Matchen spelas på Fair Pay Areena i Helsingfors.

Femteklassare från Nyland deltog i en hälsoundersökning i januari i år. Resultatet från Hangö visar att 11-åringarna där ger gott betyg för skolmaten men äter också väldigt mycket chips i veckan.

Totalt deltog 274 elever, varav 66 stycken var från Hangö, i Socialkompetens Ab:s undersökning om femteklassarnas välmående.

Resultaten från Hangö visar att femteklassarna i Hangö tycker skolmaten är bra och äter den gärna. De har också stor tillit för personalen i skolan. På basen av undersökningen verkar utbudet av aktiviteter på fritiden vara relativt bra.

Undersökningen visar att 11-åringar i Hangö gillar skolmaten. Närproducerad skolmat. Bild: YLE/Anneli Nylund

Ofta ont i huvudet

Bland orosmomenten finns faktumen att femmor verkar äta väldigt mycket chips och dricka mycket läsk varje vecka. De har också oftare ont i huvudet, nacken och ryggen än medeltalet. En del 11-åringar har också problem med att sova.

Enligt bildningschefen kan man eventuellt dra paralleller mellan 11-åringarnas problem och problemet med den höga arbetslösheten i Hangö.

- Kanske 11-åringarna går och grubblar över att föräldrarna inte har arbete, funderar Gustafsson.

Lite sömn men mycket skärmtid

Femmor i Hangö sitter mycket framför en skärm. Ett barn sitter framför en dator Bild: Yle/Markku Sipi

Chips på veckosluten

Li Winberg, Carolina Grahn och Anton Rejström går i femman i centralskolan i Hangö. De äter inte regelbundet chips utan bara på veckosluten. Men är det kalas så är man berättigad att äta chips också på vardagarna tycker de.

Li Winberg, Carolina Grahn och Anton Rejström går i femman i centralskolan i Hangö. Li Winberg, Carolina Grahn och Anton Rejström i Hangö centralskola. Bild: Yle/Malin Valtonen

- Jag dansar fyra gånger i veckan så jag hinner inte, säger Li Winberg.

Trots att skolmaten i Hangö fick högre betyg än i medeltal i Nyland så är det just skolmaten Li, Carolina och Anton önskar att kunde bli bättre. Överlag trivs de dock bra i centralskolan i Hangö.

Åtgärder ska vidtas

Bildningschefen har redan analyserat resultaten med stadens elevvårdsteam och resultatet ska också tas upp med rektorerna. Sedan ska man vidta nödvändiga åtgärder.

- Det finns mycket vi kan påverka till det bättre, tror Gustafsson.

Karl-Erik Gustafsson är bildningschef i Hangö. Bildningschef Karl-Erik Gustafsson i Hangö. Bild: YLE / Petra Thilman

Också familjerna borde engagera sig

Men bildningschefen tror inte skolan kan göra så mycket åt det faktum att femmorna käkar mera chips och dricker mera läsk eftersom skolorna redan tidigare klart har lärt ut att det inte är bra att äta och dricka sådant i stora mängder.

Karl-Erik Gustafsson vill att familjen engagerar sig i frågan.

- Det är en klar signal till hemmen att de tar upp de här frågorna med sina barn och ibland fundera vart den eventuella veckopengen går, säger han.

Bildningschefen hoppas att skolorna tar upp resultaten på föräldramöten och också informerar föräldrarna via till exempel infobrev om hur eleverna upplever skolan och vardagen.

Sjundeåelever trivs också bra i skolan

Sjundeåeleverna är också nöjda. Sjundeå svenska skola Bild: YLE/Malin Valtonen

På fritiden är det viktigt att bland annat vara tillsammans med familjen och kamraterna. Majoriteten (78 procent) uppger att de inte har blivit mobbade och ännu fler (82 procent) säger att de inte har mobbat andra.

Eleverna o årskurs fem i Sjundeå har mångsidiga hobbyn och rör på sig mycket. Över 90 procent av eleverna anser att deras hälsa är mycket bra och att deras fysiska kondition är bra eller mycket bra.

Bildningsnämnden i Sjundeå fick se resultaten på sitt möte i går (16.4).

Skolkandet minskar bland unga i Hangö

Ingås fritidsledare Arno Heinänen går i pension i sommar. Bildningsnämnden tar på tisdag ställning till att ledigförklara befattningen.

Den nya fritidsledaren ska börja sitt jobb i september.

Fritidsledaren ansvarar för ungdoms- och motionsverksamheten i Ingå.

Ingå kan få en egen konstgräsplan. Bildningsnämnden ska på tisdag (23.4) ta ställning till att Ingå kommun börjar planera en konstgräsplan.

Det kostar mellan 200 000 och 300 000 euro att bygga planen.

Konstgräsplanen kunde placeras på Westerkulla sandplan eller i närheten av Ingå Arena. Om den placeras på sandplanen måste släggburen få en ny plats.

Fotbollsintresset i Ingå har vuxit markant under de senaste åren. Det finns kring 250 registrerade spelare i Ingå IF. I fjol ökade antalet fotbollsspelare i Ingå mest i hela Nyland.

Det här innebär att gräset på idrottsplanen belastas hårt och att gräset inte håller för mer spel. En konstgräsplan kunde vara lösningen på problemet, sägs det i beredningen inför bildningsnämndens möte.

Polisen undersöker den olycka som inträffade under Sirkus Finlandias föreställning i Högfors.

Det var i går kväll som en cirkusartist föll från tre meters höjd mitt under pågående föreställning. Det fanns inget skyddsnät som dämpade fallet. Artisten skadade sig och fördes till sjukhus.

Sirkus Finlandia började sin årliga turné i Ekenäs i lördags 12.4.

Efter en hård diskussion beslöt tekniska nämnden i Hangö att remittera frågan om naturiststranden vid Tulludden.

Det är tre stycken naturistföreningar som har ansökt om lov att få använda ett strandområde i staden som naturiststrand. Stadens markanvändningsavdelning har kommit fram till att dynområdet söder om Tulludden skulle vara lämpligt, bland annat för att det är naturligt skyddat tack vare dynformationerna.

Men enligt tekniska nämndens ordförande Seppo Immonen (SDP) kan naturiststranden vara för nära den allmänna stranden och därför remitterades ärendet.

Tekniska nämnden fattade beslut om saken på sitt möte i går (16.4).

Svensk sommar i Finland är snart tillbaka! Programmet där två modiga svenskar eller norrmän på stående fot får följa med Yles tv-team till Finland. Vad skulle du visa dem i din region?

Programmet filmas under veckosluten mellan 13 juni och 3 augusti. Fyra avsnitt inleds i Stockholm och fyra i Oslo. I år är det programledaren Jonathan Granbacka, bekant från Strömsö, som raggar med sig de äventyrslystna nordborna. I Finland får de besöka intressanta evenemang, vackra attraktioner och pröva på det roligaste i att vara finländare.

Vi är nu på jakt efter evenemang och sevärdheter som inte ännu nått allas öron och gärna sådana som ordnas på små orter. Vad skulle du visa en gäst från Sverige eller Norge? Ordnar du ett spännande evenemang? Tipsa gärna projektledare jan-ulrik.lindberg@yle.fi. Vi läser alla tips men kan förstås inte lova att vi besöker alla ställen. Tack!

Det är fortfarande oklart vilka områden som ska höra till det som tidigare var Skåldö vattenandelslag.

Det finns flera brister i konsultutredningen om Skåldö vattenandelslags verksamhetsområde. Därför vill miljö- och byggnadsnämnden nu att den ska kompletteras så att nämnden kan ge sitt slutgiltiga utlåtande i ärendet.

De mest betydande bristerna är att det saknas utredningar över bosättningen på det aktuella området och behovet av vattenverkets tjänster, som behövs för att motivera en utvidgning av verksamhetsområdet.

Motivering behövs

Vidare vill nämnden ha en tydlig motivering till varför Lindgrensholmen, området vid Båthusviken söder om Kummeludden och Bajudden har lämnats utanför det tilltänkta området. Vattnen vid de här områdena är känsliga och betydligt övergödda, konstaterar nämnden. Samtidigt finns det byggda vatten- och avloppsledningar alldeles intill Lindgrensholmen och Båthusviken. Till Bajudden har det redan byggts vatten- och avloppsledningar.

Det är den samhällstekniska nämnden som har bett om ett utlåtande av miljö- och byggnadsnämnden.

Försöket att göra Boijes brygga i Östra hamnen i Hangö till en brygga för gästbåtar har inte lyckats. Tekniska nämnden beslöt därför på sitt möte i går (16.4) att bryggan i fortsättningen ska användas som de övriga hemmahamnsplatserna.

Det var år 2007 som staden beslöt att försöka omplacera hemmahamnsplatserna vid Boijes brygga eftersom behovet av platser för gästbåtar var stort.

Tanken var att inte hyra ut båtplatser som blir lediga och i mån av möjlighet flytta båtar från den så kallade Boijes brygga till den västra sidan av hamnen. På det sättet skulle antalet gästbåtplatser successivt ökas utan utbyggnadslov.

Båtägarna vill inte flytta på sig

Men det har visat sig att båtägarna har varit ovilliga att flytta på sig. Sedan 2007 har bara fyra tillräckligt stora båtplatser blivit lediga. Samtidigt finns det ett konstant behov att få båtplatser i den här storleksklassen för hemmahamnsbruk. För tillfället står över 15 båtägare i kö.

Hangö sjöräddare får nedsatt hyra

På samma möte beslöt tekniska nämnden i Hangö också att bevilja Hangö sjöräddare nedsatt hyra för deras båtar, som kommer att vara förtöjda vid Drottningberget.

Hangö sjöräddare har anhållit om att få hyra två platser där hotellbåten Hanko tidigare har legat. I normala fall debiteras en taxa som baserar sig på båtens längd, men Hangö sjöräddare har ansökt om att i stället betala en hyra som motsvarar en normal säsonghyra vid stadens andra bryggor.

Skillnaden mellan hyrorna är stor. I normala fall skulle hyran vara lite på 2000 euro för tiden maj till november, men nu blir den i stället närmare 600 euro.