I Raseborg kostar skolskjutsarna betydligt mera än vad de gör i medeltal i hela landet. Det här beror på att Raseborg är en stor kommun där folk bor långt från varandra. Staden kunde råda bot på problemet genom att flera bor på samma ställe.

Skillnaden är procentuellt sett större när man räknar ut kostnaderna för skolskjutsar och fördelar dem på alla elever, alltså också dem som inte får skolskjuts.
I hela landet kostar transporterna 339 euro per skolelev. I Raseborg kostar skjutsarna nästan det dubbla eller 629 euro om året per elev.

Siffrorna är från år 2012.

Små grupper är dyra

Orsaken till de dyra skolskjutsarna i Raseborg är enkel säger SFP:s Mikael Borgman. Han är ordförande för upphandlingsdirektionen i staden.

-Raseborg är en vidsträckt kommun och största delen är glesbygd. Vi har små grupper som åker skolskjuts och en del åker helt ensamma. Det påverkar priset.

Bygg tätare bostadsområden

Kan Raseborgs stad göra något åt det här? Mikael Borgman säger att staden måste göra så noggranna och förståndiga rutter som möjligt.

-Och kolla att skolor börjar och slutar vid samma tid så att så många barn som möjligt åker tillsammans.

En minskning av kostnaderna kan också ske genom att bygga tätare och större bostadsområden.

-Då bor flera nära varandra och då minskar behovet av långa skjutsar där många åker ensamma. Vi kan inte göra så mycket då det är en vidsträckt kommun.

Dörrarna öppnas flitigt på många museer, akvarier och aktivitetscenter i södra Finland just nu då sportlovet går av stapeln i ytterst snöfattigt väder. Vi stötte på familjen Björklund från Ingå utanför akvariet Sealife i Helsingfors.

August Björklund har sett både bläckfiskar, hajar och sjöhästar. De sistnämnda gillar han mest - de ser så roliga ut.

Bläckfisken är nyfiken men ljusskyggBläckfisken i centrum 2014 i Sealife Yle

Storebror Evert Björklund gillade drakfiskarna mest.

- De är vitoranga med mycket taggar och de är ganska stora, berättar han.

Evert säger också att det har varit lite svårt för föräldrarna att hitta på sportlovsprogram. Skida ska vi nog, säger han. Kul är det däremot att få gå på restaurang.

Planering är a och o

Föräldrarna Catarina och Mats Björklund medger att det har krävt lite extra av dem att lägga upp planerna för sportlovet i år.

- I och med att skrinning och pulkaåkningen är uteslutet just nu så krävs det mera av oss föräldrar. Det här är nåt barnen har kunnat utöva på egen hand, säger de.

Båda rekommenderar akvariet, som fungerar bra också för vuxna. Det enda de saknade var ett bra matställe på Sealife, nu tvingas de söka upp ett sådant på stan i stället.

Familjen besöker också Påminnebacken i Pojo under sportlovet. De flesta slalombackar håller faktiskt öppet och det finns gott om snö där, intygar Björklunds.

Tusentals drar till Heureka

Barnen fascineras av de visuella experimenten.Fascinerande experiment i Heureka. Yle

Vetenskapscentret Heureka i Vanda hoppas på rekordantal besökare under sportlovet. I måndags valde 2 000 människor att besöka Heureka, så vetenskapscentret lockar folk fortfarande.

Laboratorium för barn

Barnen får prova på hur täthet mäts i vatten i "Barnens laboratorium" - iklädda vita rockar. Trängseln och ivern runt borden är stor. Rymdtemat fortsätter med planeten mars i centrum. Också psykisk hälsa uppmärksammas med fyndiga experiment.

Barn får prova på allt på Heureka.Barn på Heureka. Yle

De kemiska experimenten med vit rök och explosioner drar till sig barn som både får komma nära och känna på röken själva.

- De olika happeningar vi ordnar överraskar besökarna, säger Jessica Salo som verkar som inspiratör på Heureka. Här finns massor att utforska, både för yngre och äldre barn - och vuxna kan nog lära sig ett och annat också, skrattar hon.

Långdansen kring Ekenäs Energi och tidigare energidirektören Roald von Schoultz fortsätter.

von Schoultz trädde i helgen fram och kritiserade bland annat tidigare energidirektionens ordförande, SFP:s Ann Storsjö, i en intervju i tidningen Västra Nyland.

Björklöf: Öppna allt

Peter Björklöf efterlyser öppenhet.FKP:s Peter Björklöf i Raseborg. YLE / Pia Santonen

von Schoultz hänvisar i tidningsintervjun till konfidentiella uppgifter, säger Björklöf i ett ställningstagande.

Roald von SchoultzRoald von Schoultz Yle / Minna Almark

Björklöf vill att staden nu offentliggör både energidirektionens hemligstämplade protokoll och resultatet av den specialrevision som genomfördes 2013.

"En förändring stod för dörren"

Ann StorsjöAnn Storsjö Yle/Minna Almark

- Att den nya ordföranden hade Helsingforsbakgrund, kännedom om realiteterna i affärslivet och mig veterligen saknade bindningar till livet mellan Kråkholmen och Dragsvik borgade för att en länge påkallad förändring stod för dörren i Ekenäs Energi, skriver Björklöf som i tiderna också haft sina duster med von Schoultz.

Långvariga personalkonflikter inom Ekenäs Energi blev kända i december när von Schoultz fått nytt jobb som vd för bolaget Imatran Seudun Sähkö. ISS sparkade von Schoultz innan han ens hann inleda sitt vd-värv på orten. Som bakgrund till sparken uppgavs ett anonymt brev från Raseborg.

Läs om händelseförloppet:
8.11.2013 von Schoultz lämnar Ekenäs Energi
5.12.2013 Imatrabolaget sparkar von Schoultz
9.12.2013 "Falska påståenden ledde till uppsägning"
9.12.2013 Personalen vädjade till stadsstyrelsen
10.12.2013 Nya chefen omtyckt
11.12.2013 Stadsstyrelsen hade vetat länge
18.12.2013 Hoverfelt blev tf vd
3.2.2014 Ekenäs Energi utan styrelseordförande

Vill du tappa bort dig i Bromarv i sommar? Om allting går som planerat ska det här vara möjligt i världens största labyrint gjord av mjölkkartonger.

I drygt ett halvår har mjölkkartonger samlats in av bybutiksinnehavarna i Bromarv. Hittills har Ragna-Lise Karlsson och de andra lyckats få ihop uppskattningsvis cirka 30 000 mjölkkartonger och nu har också det galna byggprojektet kommit i gång på allvar.

Om allting går som planerat ska världens största labyrint gjord av mjölkkartonger stå klar på Skatafé i Bromarv på sommaren, berättar Karlsson.

Vem som helst får delta

På måndagen sorterades, klipptes, viktes, nitades och radades hundratals mjölkkartonger i hallen på Tallbacka gård.

- Man behöver kanske ha lite galet i sitt liv för att orka, konstaterar Tanja Karlsson medan hon klipper bort den övre kanten på en kartong.

Bromarvborna Stig Dunker och Lina Lindholm deltog för första gången i byggnadsarbetet på måndagskvällen.

- Det här är ju bättre än att kasta bort mjölkkartongerna. De går till ett bra ändamål, säger Stig, som egentligen borde ha arbetat med annat under kvällen.

- Jag märker redan nu att jag nog vill delta flera kvällar, konstaterar Lindholm.

Ragna-Lise Karlsson berättar att det är fritt fram för vem som helst att delta i projektet. Ta kontakt med bybutiken i Bromarv eller kontakta oss via Facebook så berättar vi hur du kan delta.

I Lojo växer det upp ett nytt slags boende som grundar sig på bygemenskap men hälften av bostäderna står fortfarande tomma.

Markku Kotoaro trivs i sitt nya hem.Markku Kotoaro Yle/ Maria Wasström

Nyckelorden följer tidens melodi och sägs grunda sig på etiskt, estetiskt och ekologiskt byggande.

Omakylä i Lojo, Harbonäsgatan 15 Yle/ Maria Wasström

Frivillig gemenskap

I Omakylä-byn ska finnas bostäder både för singelhushåll och familjer i olika storlek och människor i alla åldrar som tillsammans utgör en bygemenskap.

Flera etapper

På sikt är planen att bygga ett gemensamt aktivitetshus för alla som bor i bostadsbolaget. För tillfället finns 14 bostäder färdigbyggda men planen är att inom några år bygga ut området och ”byn” ytterligare.

- Byhuset kan också användas som förråd för alla oss som bor här, kanske ett samlingsrum och klubbutrymmen för barnen och till och med övernattningsmöjligheter, funderar Markku Kotoaro som tillsammans med sin familj flyttade in i Omakylä-byn i början av december.

Han trivs bra och tycker om idén att själv kunna påverka hur området växer och utvecklas.

Företaget bakom konceptet Omakylä heter GSP group, samma företag som visat intresse för att tillsammans med Marcus Grönholm bygga det nya strandområdet i Ingå småbåtshamn.

Svårt få banklån

AffärsdirektörTytti Sirola på GSP Group.Tytti Sirola Yle/ Maria Wasström

Bostäderna har ändå gått sämre åt än väntat. Trots att 14 nu står inflyttningsklara är alltså bara hälften sålda och enligt Tytti Sirola är orsaken att det blivit så svårt att få banklån.

Den narkotikaenhet som har funnits vid polisen i Lojo har nu flyttat till Esbo. Det här kan leda till att drogerna ökar i Västnyland, befarar överkostapel Jörgen Hyytiäinen vid polisinrättningen i Västra Nyland.

Enligt honom innebär det här att den undersökningsdel, som narkotikagruppen i Lojo har skött hittills, nu måste skötas av fältpolisen.

- Vi får med andra ord ett delområde till att övervaka. Det är också mycket svårare att övervaka drogsituationen då man rör sig med synlig polisbil och i polisuniform.

Drogerna ökar hela tiden

Hyytiäinen säger att drogerna hela tiden ökar och att drogerna i Västnyland kommer att öka i och med att narkotikapoliserna nu är stationerade i Esbo.

- Man borde gå tillbaka till det gamla systemet med små polisenheter. Att koncentrera allt till stora enheter har inte någon positiv inverkan på slutresultatet.

Läs artikel om hur allt yngre använder droger i Västnyland.

Ett flertal influensadrabbade västnylänningar har besökt jourpoliklinikerna under den gångna veckan. Det är i synnerhet jourpolin vid sjukhuset i Ekenäs som har haft många influensaklienter.

Flera personer som insjuknat i svininfluensa har under den gångna veckan också tagits in på sjukhusen i Ekenäs och Lojo. Ett par av dem har behövt intensivvård.

Nya dödsfall har däremot inte inträffat under veckan som gått. Det uppger infektionsläkaren Katariina Kainulainen som ansvarar både för Västra Nylands och Lojo sjukhus.

Läs artikel om dödsfall i svininfluensa i Västnyland.

Läs artikel om influensavaccinet som tog slut.

I Hangö vet man ännu inte (måndag 17.2) om man alls ska ge något utlåtande om vem som ska sköta ambulanstransporterna. Den 24 februari ska HNS fatta beslut i ambulansfrågan.

Raseborg hade ett extra stadsstyrelsemöte för att lägga till pappers vad staden anser om vem ska sköta ambulanstransporterna i framtiden.

Det är ännu oklart om Hangö kommer att lämna in någon form av utlåtande till HNS om vad staden anser om vem som ska sköta ambulanstransporterna från och med nästa år.

I Raseborg tog stadsstyrelsen ställning till frågan på ett extra möte fredagen den 14 februari. I utlåtandet styrelsen sammanställde sägs att staden vill att ambulansen ska kosta lika mycket per invånare i varje kommun inom Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt (HNS). Styrelsen anser också att det ska gå att koppla loss icke-brådskande ambulanstransporter från helheten för att få lägre kostnader.

Ingen officiell förfrågan om utlåtande

Hangö har ett inprickat stadsstyrelsemöte den 3 mars då de kunde diskutera frågan. Men HNS möte då beslutet ska fattas hålls redan den 24 februari. Officiellt har Hangö inte fått någon förfrågan om att ge något utlåtande men saken har indirekt kommit till stadens kännedom.

Hangö var först positivt inställda till att Räddningsverket skulle ta över ambulanstransporterna istället för privata företagare men efter att diskussioner förts mellan städerna har Hangö också ställt sig kritiskt till förändringen.

Västra Nylands sjukvårdsområde föreslår alltså att Räddningsverket börjar sköta ambulanserna från och med nästa år i Ingå, Raseborg och Hangö. I dag har alla tre kommuner avtal med privata ambulansföretag. Men avtalen löper ut nästa år och det är inte längre kommunerna utan samkommunen HNS som håller i trådarna för ambulansvården. Det nya avtalet betyder att kostnaderna stiger från 40 euro per invånare och år (2013) till cirka 70 euro.

En mammas idé har blivit ett evenemang under sportlovet. I ishallen i Karis ordnas på onsdag hockey för mammor och döttrar.

Det var en mamma som tog kontakt med Ossi Rautio som är vice ordförande för Ice Team Raseborg.
-Vi vill kartlägga vad folk är intresserade av och vi tänkte att det här kan vi testa efter att mamman kontaktat oss.

Jochum Enckell och Ossi Rautio.Jochum Enckell och Ossi Rautio Yle/Minna Almark

På fredag kan barn lära sig mera om skrinning med hjälp av tränare.

Ishallen öppnade i oktober 2012 och allt flera hittar dit, säger Jochum Enckell som är ordförande för styrelsen för Ice Team Raseborg.
Det är ishockey som är populärast och föreningens mål är att de som deltar i skridskoskolan också bildar ett nytt lag. Och målet är att varje år få ett nytt lag.

Den senaste tiden har flera personer på olika håll i regionen sett vargspår.

- Det observeras fler vargar nu än tidigare. Det beror på att antalet ökar då vargarna kommer in i nya områden och då syns djuren ibland för oss främst då de "upptäcker" området. Så har vi från viltsidan också gett ut bra information om att man genast ska anmäla då man ser en varg eller spår av varg. Vi behöver få färska observationer, inte flera dagar gamla, säger Bo Krister "Bobi" Lindholm. Han är stordjurskontaktperson i Hangö jaktvårdsförening.

Bo-Krister "Bobi" Lindholm.Bo-krister "Bobi" Lindholm Yle/ Bubi Asplund

De västnyländska vargarna rör sig främst i Hangö- och Ekenästrakten. Maria Wirén-Malo har fotograferat vargspår i december mellan Backgränd och Svartå och också där förekommer varg.

2 i Hangö, 2-3 i Tenala, 1 i Ekenäs

- Det går inte att säga hundraprocentigt, men det ser ut som om vi för tillfället har två vargar i Hangöområdet, två-tre i Tenala och i Ekenästrakten en. I Pojo inte vi inte sett några spår på en längre tid. Men vargen är ett rörligt djur. Att exempelvis röra sig mellan Tenala och Hangö är för en hanne som rör sig bara en lite småskritt, speciellt under förökningsperioden, säger Bo Krister "Bobi" Lindholm.

Lindholm är stordjurskontaktperson i Hangö jaktvårdsförening.

Smultna hundspår?

En del vargspår går Lindholm och tittar på och andra kan de efter diskussion avskriva som spår från något annat djur. Det som ibland kan likna vargspår är spår av en stor hund som smultit ett par dagar. Vargspåret är ändå lika stort som handflatan.

Tycker du att folk är för oroliga?

Vargspår från 11.2. Fotot taget i Smedsede i Tenala.Yle/läsarbild

- Det är viktigt att veta vem man har som granne, en som för det mesta är helt osynlig. Ibland tvingas den att gena lite och då ser vi vargen. Eller så händer det att vi sitter tysta och plockar bär, vinden är från rätt riktning eller stjärnorna lyser klart på himlen. Då kan den gå förbi av misstag så att vi ser den.

- Men oftast finns det ingen chans att få se den. För det mesta för vi ett sådant oljud och doftar så att det luktar illa för dem. Då söker sig normalt djuren undan.

Skicka in dina observationer

Har du egna observationer eller fotografier? Skicka in till oss och skriv gärna var och när det är taget.
E-posta till
radiovega.vastnyland@yle.fi

eller skicka sms till 16261.
Skriv då först VEGAVN och lägg ett mellanslag och skriv ditt meddelande och/eller lägg in ditt foto.

Mätinstrument installeras på tre platser i grundvattenrör i Lojoåsen, nära Takaharju vattentäkt i Lojo, berättar miljöansvariga Arto Kärkkäinen vid trafikavdelningen i Närings- trafik- och miljöcentralen i Nyland.

På det sättet kan man mäta hur bra vattnets elektriska ledningsförmåga är - och ju bättre ledningsförmågan är, desto högre är salthalten.

Mätningar varje timme

Kärkkäinen förklarar att fördelen jämfört med de nuvarande vattenprovtagningarna är att de nya mätinstrumenten kollar salthalten med en timmes mellanrum dygnet runt - och därför kommer de mätresultaten i framtiden att ge mycket mer information.

På det här sättet får man reda på hur snabbt och när det blir stora variationer i salthalten.

De tidigare vattenprovtagningarna har visat på stor salthalt i augusti, vilket Kärkkäinen inte riktigt vet orsaken till.

Ganska allvarligt läge

Läget är ganska allvarligt i och med att vissa mätningar har visat på mycket höga salthalter i grundvattnet, säger Arto Kärkkäinen.

NTM-centralen har beställt mätinstrumenten, och får dem i vår.

Motorvägssaltet får inte användas så mycket

NTM-centralen har kraftigt minskat på den saltmängd som får användas när motorvägen i närheten av Lojo grundvattenområde saltas. Bara en tredjedel av salthalten jämfört med tidigare vintrar får användas.

Ersättning för vägsaltet?

Det är också möjligt att NTM-centralen kommer att ersätta vägsaltet med något annat medel i framtiden, säger Kärkkäinen.

Om ditt barn fyller år, men du har inte råd att köpa en present till din juvel kan hjälpen vara några klick ifrån. Nödhjälp är ett forum på Facebook som förmedlar hjälp till fattiga i Västnyland. Inger Enberg fick idén när hon bläddrade i Hemmets veckotidning.

- I första hand har vi tänkt att vi hjälper barnfamiljer som behöver kläder eller mat. Vad som helst egentligen, men vi ger aldrig pengar.

Utnyttjare gallras

Orsaken till att Nödhjälp inte delar ut pengar är enkel. Man vill undvika att systemet utnyttjas.

- Någon kan till exempel vara spelberoende. Då går pengarna inte dit de behövs.

Nödhjälp fungerar främst som en mellanhand på nätet som länkar ihop donatorerna och de hjälpbehövande. Produkterna kan skickas på posten eller så byter de ägare ansikte mot ansikte.

Visa inte din svaga sida

Sidan Nödhjälp är ännu i startgroparna, men redan efter en vecka har över hundra personer tagit kontakt och anmält sitt intresse som donator.

- Ingen har ännu bett om hjälp av oss. Det tar en tid innan folk vågar fråga.

Precis. Vi lever i ett litet samhälle där alla känner alla och vi spanar in vilken bil grannen kör. Ingenting undkommer en nyfiken västnylänning.

- Tröskeln att be om hjälp är ganska hög. Men kanske när det här är på nätet så vågar man lättare. Nu behöver man inte stå öga mot öga och be om hjälp.

I det individualistiska samhället ska man klara sig själv. Ensam är stark och fasaden får inte krackelera.

- Åtminstone äldre lever i det där att man ska klara sig själv.

Vill dela ut ”gammal” mat

Enberg hoppas nu på att socialmyndigheter, församlingar, daghem och skolor ska tipsa nödlidande familjer om hjälpen. För tillfället är alla donatorer på Nödhjälp privatpersoner, men Inger Enberg vill utvidga samarbetet och involvera även lokala företag.

- Vi kommer att prata med matkedjorna. Om lagstiftningen ändras så kan butikerna lättare skänka gammal mat, till exempel bröd vars bäst före-datum håller på att gå ut.

Södra zonen i herrarnas division 2 i fotboll börjar i slutet av april, Karislaget BK-46 börjar mot Pallohonka i Esbo, Ekenäs IF inleder mot Gnistan i Helsingfors. Första Raseborgsderbyt spelas 17.5.

BK-46 spelar sin första match onsdagen den 23:e april på Otnäs gräsplan i Esbo. Sin andra match spelar Karislaget söndagen den 27.4 mot Someron Voima. Den matchen spelas på bollplan i Karis.

Ekenäs IF inleder seriespelet först måndagen den 28.4. Matchen går mot Gnistan på Fair Pay Arena i Helsingfors.

Lördagen den 3.5 tar EIF sedan emot Someron Voima på centrumplan i Ekenäs.

Redan lördagen den 17:e maj spelas det första Raseborgsderbyt. Klockan 16 möts då EIF och BK-46 på centrumplanen i Ekenäs. Säsongens andra Raseborgsderby spelas lördagen den femte juli klockan 16 på Karis sportplan och det tredje och sista derbyt spelas i Ekenäs lördagen den 30:e augusti klockan 16 i Ekenäs.

Säsongen avslutas 4.10

Säsongens sista grundspelmatcher spelas den fjärde oktober. EIF möter då på hemmaplan FC Espoo från Esbo, BK-46 åker till Otnäs för att möta Esbolaget Pallohonka.

I division 2, södra spelar säsongen 2014 följande lag: BK-46 och Ekenäs IF från Raseborg, FC Espoo och Pallohonka från Esbo, Grankulla IFK, Gnistan, Klubi 04 och Käpylän Pallo från Helsingfors, Salon Palloilijat och Someron Voima.

Efter den tredubbla serien (27 omgångar) går det bästa laget till division 1-kval, fyra zonsegrarna möts i två matchpar och vinnarna från dessa matchpar stiger till division 1 för säsongen 2015.

De två sista lagen samt den sämsta åttan i de fyra zonerna degraderas till division 3 för säsongen 2015.

Länk till hela serieprogrammet.

Vårdreformen flyttar allt för mycket makt från kommunerna till högre instanser.
Det anser Lojo stad i ett utlåtande som gäller förslaget till ny lag om social- och hälsovård.

Det viktiga i hela reformen är att integrera primärvården med den specialiserade vården.
I praktiken ska alltså hälsostationerna och sjukhusen fungera utan gränser.

Men så går det inte nu, anser Lojo.
Strukturerna blir i stället otydliga och makten försvinner från kommunerna högre upp i byråkratin.
Det kan få ödesdigra konsekvenser för sjukhuset i Lojo, står det i ett utlåtande som stadsstyrelsen nyligen godkände.

Lojo anser också att socialarbetet har fått allt för lite uppmärksamhet i utkastet till ny lag.

Risken för konflikter mellan de olika vårdnivåerna blir enligt Lojo också stor om regeringens lagförslag godkänns.

Ekonomin har sjunkit till botten för Skåldö vattenandelslag, som arbetar med att förse Skåldö- och Torsöområdet i Ekenäs skärgård med vatten- och avloppsledningar.

- Ekonomin är ansträngd och det beror på att det finns för få anslutningar. Det finns många som har meddelat intresse, men som inte har anslutit sig, säger Borgman.

Enligt Mikael Borgman arbetar vattenandelslagets styrelse som bäst med att lösa problemet så att man i framtiden också kan garantera både vatten- och avloppssystem till dem som har anslutit sig till systemet och till dem som eventuellt planerar att ansluta sig.

- Några slutliga lösningar har vi inte för tillfället, men ärendet kommer att tas upp i andelsstämman i slutet av mars.

"Ingen risk för konkurs"

I protokollet från Skåldö vattenandelslags andelsstämma från september år 2013 konstateras att vattenandelslagets förluster har ökat, samtidigt som verksamhetens risker vuxit.

Enligt andelslagets revisorer är det med nuvarande inkomster inte möjligt för andelslaget att täcka utgifterna för verksamheten och inte heller låneamorteringar eller låneräntor. Revisorernas uppfattning är penningläget sådant att man kan ifrågasätta andelslagets förutsättningar att fortsätta verksamheten.

Raseborgs stad har borgenförbindelser till Skåldö vattenandelslag som vid årsskiftet uppgick till 2 188 648 euro.

Mikael Borgman konstaterar att det är i stadens intresse att vattenförsörjningen i området garanteras på ett tillförlitligt sätt. Enligt honom är en konkurs osannolik.

Flera tvingas ansluta sig

Skåldö vattenandelslags verksamhetsområde kan indelas i två mindre delområden; Det fastlandsområde som finns norr om Skåldöfärjan samt Skärlandet och Torsö söder om färjan.

Miljöchef Gustav Munsterhjelm vid Raseborgs stad berättar att grundregeln enligt lag är att de som bor inom ett fastställt vattentjänstverks område ska ansluta sig till det fungerande systemet. Sen kan man som fastighetsägare ansöka om befrielse ifall man uppfyller en rad olika kriterier.

Ovanstående grundregel gäller för tillfället alla 73 bebodda fastigheter norr om Skåldöfärjan. Av de här är 26 fastigheter redan anslutna till vattensystemet medan 47 fortfarande saknar anslutning.

Tillsvidare berörs fastighetsägare vid Skärlandet och Torsö inte av grundregeln, men det ärendet är som bäst under beredning.

Anslutningsavgiften för fast bebodda fastigheter är 12 500 euro och för fritidsfastigheter 18 500 euro. Därtill tillkommer medlemsavgift och installationskostnader.

Aktuellt med tvångsåtgärder

Styrelsen för Skåldö vattenandelslaget har bett miljö- och byggnadssektorn inom Raseborgs stad att vidta åtgärder för att de som ännu inte har anslutit sig ska göra det.

- Vi kopplas in då det blir aktuellt med tvångsåtgärder. Vi är mitt uppe i den processen just nu, berättar Munsterhjelm.

Raseborgs byggnads- och miljönämnd ska på onsdagskvällen (19.2) behandla vilka regler som ska gälla för de fastighetsägare som vill ansöka om befrielse från att ansluta sig till systemet.

Läs också om besvär mot nya avloppsrör, borgen som bevlijats för vattenandelslaget, att vattenandelslaget behöver pengar och om Ekenäs stads planer på att gå i borgen för vattenandelslaget.

I Östnyland har Borgå skärgårds vattentjänster liknande problem.

Tidningen Västra Nyland anklagar idag på ledarplats tidigare ordföranden för Ekenäs Energis direktion, Ann Storsjö (SFP). Ledarskribent Tommy Westerlund skriver att hon "närmast gör sig skyldig till förtal".

Storsjö ville inte ställa upp på intervju då tidningen bad henne bemöta den hårda kritik hon utsattes för av den förra energidirektören Roald von Schoultz. Storsjö skrev ändå efteråt en insändare och meddelade sedan SFP:s fullmäktigegrupp om detta. I den e-posten skriver Storsjö att Västra Nyland "ringer och är olyckliga över vad de ställt till med". Tidningen anser att de inte sagt så.

Westerlund anser att Storsjö lägger Västra Nylands trovärdighet på spel "genom falsk information till sina gruppkamrater - nästan hälften av fullmäktigeledamöterna, de högsta beslutsfattarna i Raseborg".

Ett fyrtiotal byggarbetare kommer att jobba med att föra upp den nya K-Supermarketen i Hangö. Bygget inleds alldeles inom kort, säger affärsplatschef Tapani Sirkkanen vid Kesko.

Under slutet av februari ska bygget av Hangös nya K-supermarket inledas bredvid den gamla K-butiken. Det är Hangöföretaget VN Byggservice som sköter arbetena med i medeltal 40 personer på jobb i nio månaders tid.

Kesko räknar med att få allt färdigt före julen i år. Också Alko kommer att flytta från Berggatan till den nya butiken.

- Vi har ett hyreskontrakt med Alko att butiken flyttar dit, säger Sirkkanen.

Butiken ska bli sammanlagt över 2800 kvadratmeter stor varav försäljningsdelen blir över 1400 kvadrat. Bygget beräknas kosta cirka 5,8 miljoner euro.

Den gamla fastigheten rivs och på den tomten blir parkeringsplatser.

Lastbilstillverkaren Sisu i Karis säljer planerings- och konsulttjänster för sju miljoner euro till Kina. Enligt Kauppalehti vill SISU inte ännu avslöja vem köparen är, men vd:n för Sisu Timo Korhonen berättar att Sisu utvecklar en lastbil med fyra axlar för de hårda förhållandena i Kina som ska vara i bruk redan i höst.

Redan i höstas berättade Sisu att man kommer att satsa på att sälja planeringsarbeten och den första affären gjordes nu alltså till Asien. Sisus planeringsarbete riktar sig främst till länder med växande marknader.

I fjol var lastbilstillverkarens omsättning omkring tjugo miljoner euro. Resultatet gick lite på minus. Att bolaget återtog sin försäljning från Veho ansträngde Sisus ekonomi.

Sisu sålde ifjol omkring 100 lastbilar, i framtiden är målsättningen att sälja 200-250 lastbilar per år. År 2014 verkar det dock svårt att uppnå det här målet.

Lojo stad går med i den västnyländska turismorganisationen Lumo. Tidigare har Ingå, Sjundeå, Raseborg och Hangö meddelat att de går med i Lumo. Stadsstyrelsen klubbade saken på måndagen (17.2).

Lojo deltar i samarbetet genom att i år betala 67 cent per invånare och åren 2015 och 2016 med en euro per invånare. År 2014 betalar staden ungefär 31 500 euro och de två påföljande åren cirka 47 000 euro per år.

Lumos uppgifter är att marknadsföra turismen i regionen.

Tidigare har Ingå, Sjundeå, Raseborg och Hangö meddelat att också de är med i Lumo.

Det var stadsstyrelsen i Lojo som på måndag (17.2) klubbade att staden går med i Lumo. Redan tidigare hade stadsfullmäktige beslutat att Lojo går med år 2014 och hade också reserverat pengar i budgeten för ändamålet redam tidigare.

På Ungdomens Kyrkodagar 2014 på Lärkkulla i Karis togs ett mycket överraskande beslut: enligt ett enhälligt beslut bör församlingarna uppmuntra ungdomar att delta i diakonin. Rösterna föll 157-0.

Ungdomarna upplever att aktivt deltagande som frivilligarbetare inom diakonin kan vara deras sätt att nå ut till andra församlingsmedlemmar och minska på äldre medlemmars eventuella fördomar mot unga.

Vissa ungdomar oroar sig över traumatiska upplevelser under ”arbetspassen”. På ett ålderdomshem kan ju någon till exempel dö. Finns det då tillgång till stöd? Enligt Martina Kastrén, diakonissa på Lovisa Svenska Församling, är det inget problem.

– Resurser till krishjälp finns nog. Varje församling har en diakoniarbetare och kyrkoherde att tala med vid behov. Dessutom finns HeHu (Henkinen Huolto, kyrkans krisinformationsgrupp), säger Kastrén.

Kristna unga öppnare för frivilligarbete

Ur en undersökning utförd med hjälp av mentometerknappar framgick att drygt 70 procent av de kristna ungdomar som deltog i Ungdomens Kyrkodagar själva skulle vara beredda att frivilligarbeta. Då jag intervjuade icke-kristna unga var åsikterna mer delade. En del har inte tid, andra orkar inte. Men visst finns det de som är intresserade också. Någon säger sig gärna åka till Nigeria för att bygga hus.

Bland de icke-kristna förekommer också betydligt mer blandade åsikter om själva idén. Varför inte, tycker någon, andra säger att det absolut inte skulle kunna fungera. Från professionellt håll kommer dock svaret ja utan betänketid.

– Jag tycker det är en jättebra idé! Diakonin gäller hela församlingen, säger Kastrén och menar också att frivilligarbetet även gynnar de unga frivilliga, det hela funkar med ”delad glädje är dubbel glädje”-principen.

– Det gör gott att veta att man är orsaken till någon annans glädje, menar hon.

Kastrén förhåller sig själv positivt till att delta i projektet.

Diakoni gäller även unga

På UK poängterades att diakoni inte endast är att hjälpa gamla. Att sy knappar åt studerande kan också vara diakoni. Dessutom gäller det även icke-kristna församlingsmedlemmar. Men vill icke-kristna personer ha hjälp av kyrkan?

De flesta anser att det i krissituation inte spelar någon roll var hjälpen kommer ifrån, om någon vill hjälpa tar de tacksamt emot. De anser sig till och med själv kunna ta initiativ och be om hjälp till exempel vid ekonomiska svårigheter eller om det känns som ett alltför stort steg att anlita psykolog vid familjebekymmer.

Man poängterade även att alla som frivilligarbetar ska få ställa upp med vad de kan bäst. Det kan gälla allt från att läsa tidningen till att skotta snö.

– Ungdomar kan gott och väl barnvakta, handla för funktionshindrade eller andra som inte själv kan, läsa för någon, hjälpa med till exempel biltvätt eller göra vad som helst de anser sig klara av, säger Kastrén, som även anser att projektet nog kan behöva en del marknadsföring, till exempel på församlingens ungdomskvällar och i skriftskolan.

Anni Vænerberg
Lovisa gymnasium

Den här texten är skriven av en skolelev i projektet Yle Nyhetsskolan. Läs mera om projektet på Svenska.yle.fi/nyhetsskolan.