Skåldö vattenandelslag borde gå ihop med med Raseborgs vatten. Det är enda sättet att rädda andelslaget.

Skåldöbon Lennart Biström är för att vattenandelslaget blir en del av Raseborgs vatten. Han har inte anslutit sig till det vatten- och avloppssystem som andelslaget försöker bygga ut i Skåldö- och Torsöområdet i Ekenäs skärgård.

Göran Berghem.Göran Berghem vill gärna ansluta sig till vatten- och avloppssystemet på Baggö. Yle/Marica Hildén

Allt fungerar då allt är okej

Alexander Biström har ett eget företag och han anslöt sin nybyggda hall till vatten- och avloppssystemet för två år sedan. Det var förmånligare än att bygga eget system.

- Jag kollade om det skulle löna sig att bygga själv, men det här var billigare. Allt har fungerat bra, det var bara den första fakturan som inte kom i tid.

Alexander Biström och Lennart Biström.Alexander Biström är ansluten till vatten- och avloppssystemet på Skåldö, det är inte Lennart Biström. Yle/Marica Hildén

- Då skulle alla fastighetsägare behandlas jämlikt och staden kunde prioritera var det ska satsas på vatten och avlopp och vi skulle få vara nöjda med det.

"Det blir en fusion"

Lennart Biström är övertygad om att Raseborgs vatten och Skåldö vattenandelslag går ihop i något skede eftersom vattenandelslagets ekonomi är i uselt skick.
Dessutom har Raseborgs stad borgensförbindelser med Skåldö vattenandelslag som vid årsskiftet var drygt 2,1 miljoner euro.

Drygt 60 hushåll har anslutits till systemet.

En drogpåverkad Ingåbo blev på tisdagen (18.2) fast av polisen i Karislojo då han körde utan giltigt körkort. Ingåbon, en 58-årig man, har under det senaste året blivit fast fyra gånger tidigare då han har kört utan körrätt.

På tisdagen greps också en drogpåverkad bilist från Kotka i Ingå. Också Kotkabon, en man född 1960, saknade giltigt körkort.

I Sjundeå hade någon mellan söndag och måndag punkterat alla däck på en personbil som stod parkerad på Sjundbyvägen. Brottet utreds som skadegörelse.

Personalärenden var ofta på agendan då direktionen för Ekenäs Energi möttes förra året. Direktionen har också granskat energiverkets upphandlingsrutiner i samband med nya leasingavtal för bilar.

Mårten Johansson fick i uppdrag att reda ut alla oklarheter.Stadsdirektör Mårten Johansson. Yle/Robin Lindberg

Också energiverkets upphandlingsförfarande har varit under lupp. Orsaken är att direktionen i ett skede fick antydningar om att tre stycken leasingbilar hade införskaffats på felaktigt sätt.

Antydningarna var anonyma e-postmeddelanden som var skickade inifrån energiverket, visar uppgifter till Yle Västnyland.

Det var i maj förra året som direktionen diskuterade bilanskaffningarna. För att reda ut sanningshalten i antydningarna fick stadsdirektör Mårten Johansson i uppdrag att reda ut det hela. Johansson var förman till energidirektören Roald von Schoultz.

Bristfälligt men inte olagligt

Revisor Holmgårds rapport.Yle/Sofia Lindahl

Enligt rapporten har det inte skett några olagligheter.

Men det fanns uppenbara brister i upphandlingsförfarandet eftersom Ekenäs Energi inte jämförde priserna på alla bilmodellerna innan de införskaffades.

De tre leasingbilarnas värde uppgår till 90 444 euro, inklusive skatter.

Följer inte direktiven

I ett av fallen har det inte förekommit någon offertrunda överhuvudtaget.

En personbil av märket Honda Civic leasades direkt av en lokal bilfirma utan att några prisjämförelser gjordes. Det här går emot stadens direktiv för den interna kontrollen, konstateras i revisorns rapport.

I det andra fallet leasades en Kia Sportage av samma lokala bilförsäljare. Ekenäs Energi begärde då in offerter från olika bilfirmor. Men offerterna begärdes på olika modeller, vilket innebär att offerterna inte var helt jämförbara.

Det här förfarandet är inte tillräckligt genomskinligt och det följer inte andan i direktiven för intern kontroll inom staden, påpekar revisorn i rapporten.

I det tredje fallet leasade Ekenäs Energi en skåpbil av märket Volkswagen Caddy av en annan bilfirma i regionen. Den gången följde energiverket stadens upphandlingsdirektiv.

I rapporten skriver revisor Andreas Holmgård att upphandlingen i alla de tre fallen borde ha gjorts enligt förfarandet i upphandlingslagen för att på det sättet eliminera risken för eventuella skadestånd.

von Schoultz frus bilbyte

Då leasingavtalet för de tre bilarna tog slut kunde Ekenäs Energi inte köpa bilarna, utan var enligt avtalet tvungen att sälja dem till en utomstående part.

Två av bilarna köptes då av den lokala firman som hade leasat bilarna till Ekenäs Energi. Energiverkets personal gavs möjlighet att ge anbud på bilarna, men det uppstod inget köp.
Den ena bilen fick sedan en ny ägare i energidirektörens fru. Bilaffären hade köpt tillbaka den av Ekenäs Energi för 8 000 euro.

Revisorn skriver:

Enligt von Schoultz har gängse värde betalats för bilen. Marknadsvärdet på en motsvarande Honda Civic i gott skick torde vara cirka 15 000 euro då prisjämförelser görs på nätet. Enligt Roald von Schoultz var bilen i sådant skick att överlåtelsepriset på 8 000 euro motsvarade gängse värde vilket även motiverades för revisorn. Motiveringen är trovärdig men kan inte bekräftas då undertecknad (revisorn) inte kände till bilens skick.

Energidirektörens hustru säger sig ha betalat betydligt mera än 8 000 euro för Hondan.

- Priset var betydligt högre och bilen köptes från firman där den var till salu till marknadspris, dock med prisavdrag för att den var oservad, obesiktigad och hade gamla däck.

Hustrun förklarar att köpet sköttes via inbyte av en Toyota Corolla farmare som var endast 60 000 km körd och i fint skick, årsmodell 2007.

- Värdet ligger på 12 800 – 14 800 euro, uppger hon till Yle Västnyland.

Revisorn rapporterar:

Det kan inte på basen av erhållen information konstateras att von Schoultz fru skulle ha haft någon bevislig ekonomisk nytta av affärshändelserna.

Dåligt avtal med hyrliftfirma

Revisor Andreas Holmgård har också granskat Ekenäs Energis agerande då affärsverket har köpt grävmaskinstjänster av en lokal firma. Ekenäs Energi har haft ett muntligt avtal med firman sedan år 2011 och har betalat 48 euro i timmen för firmans tjänster. Då Raseborgs stad upphandlade grävmaskinstjänster gav samma firma ett anbud på 38 euro i timmen. Det betyder att tekniska verket och vattenverket har betalat tio euro mindre i timmen än Ekenäs Energi till samma entreprenör och för samma tjänst.

Enligt revisorn kan prisskillnaden bero på att stadens upphandling baserade sig på en annan volym än Ekenäs Energis upphandling år 2011.

Holmgård ansåg i alla fall att avtalet med firman ska upphandlas på nytt eftersom priset som Ekenäs Energi har betalat torde överstiga det nuvarande marknadsvärdet.
Enligt Roald von Schoultz har detta skett och personalen har också informerats om att inga muntliga avtal längre får ingås.

Enligt Holmgård har den beslutande tjänstemannen i det här fallet ändå inte överskridit sina befogenheter.

Uppgifterna om bilen som energidirektörens hustru köpte har kompletterats efter publicering av artikeln. Hustruns kommentar har också tillagts.

Läs om händelseförloppet:
17.2.2014 Björklöf: Visa alla papper
8.11.2013 von Schoultz lämnar Ekenäs Energi
5.12.2013 Imatrabolaget sparkar von Schoultz
9.12.2013 "Falska påståenden ledde till uppsägning"
9.12.2013 Personalen vädjade till stadsstyrelsen
10.12.2013 Nya chefen omtyckt
11.12.2013 Stadsstyrelsen hade vetat länge
18.12.2013 Hoverfelt blev tf vd
3.2.2014 Ekenäs Energi utan styrelseordförande

Yle Västnyland har granskat vilka ärenden som behandlades förra året av direktionen för Ekenäs Energi. Leasingavtal blev ett ärende som direktionen fick ta ställning till.

Flera före detta medlemmar i direktionen för det tidigare affärsverket, numera aktiebolaget, är tystlåtna. Diana Nyberg-Lindholm (SFP), medlem i Ekenäs Energis direktion år 2013, väljer att tala ut och medger att affären med leasingavtalen var oklar.

- Det var ett gränsfall. Det bollades några gånger på våra möten. Efter revisorns granskning visade det sig vara helt okej, även om man kunde ha skött det på ett annat sätt.

Kompis får jobb

Ett annat upphandlingsförfarande som väckte direktionens uppmärksamhet var hur Ekenäs Energi anlitade ett lokalt grävmaskinsföretag. Affärsverket hade endast ingått ett muntligt avtal om företagets tjänster. Ekenäs Energi betalade tio euro mera i timmen än vad Raseborgs stad betalade samma leverantör.

- Jag tror det lite här och där i staden och på andra ställen sköts enligt gamla system. I synnerhet på mindre orter blir det lätt så att den man känner får jobbet. Det kan också vara att det är snabbast så.

Nyberg-Lindholm beklagar sig över att de här ärenden tagit tid från utveckling av själva affärsverksamheten.

Lyft på locket i tid

I framtiden hoppas Diana Nyberg-Lindholm att alla ärenden inom bolaget sköts öppet.

- Det värsta som kan hända är att sätta locket på, tiga och försöka jobba vidare. Till sist går det just så som det gick. Oberoende om det är en person eller ett system måste man se till att man löser problemet.

Mycket tyder på att problemen inom Ekenäs Energi inte är nya, utan att de funnits i flera år.

- Den tidigare direktionen har kanske inte tagit tag i problemen.

Ralf Gahnström (SFP), ordförande Ekenäs Energis direktion åren 2009-2012, ger inga kommentarer till Yle Västnyland.

Ann Storsjö, också från Svenska folkpartiet, ordförande för direktionen för Ekenäs Energi år 2013, är lika förtegen. Diana Nyberg-Lindholm säger att hon har fortsatt förtroende för Ann Storsjö.

Allt är toppen

Enligt Markus Ekholm, förtroendeman vid Ekenäs Energi, är stämningen inom bolaget i dag på topp. Han avslöjar inga siffror, men enligt honom återspeglar den förbättrade stämningen mycket positivt på affärsverksamheten.

Han beklagar sig över att personalbrevet angående Roald von Schoultz läckte till Imatran Seudun Sähkö. Enligt Ekholm var det aldrig meningen att någon annan än Raseborgs stadsstyrelse skulle se det.

Läs om händelseförloppet:

19.2.2014 VN: Ekenäs Energis Ann Storsjö sprider falsk information
18.2.2014 Björklöf: Visa alla papper
3.2.2014 Ekenäs Energi utan styrelseordförande
18.12.2013 Hoverfelt blev tf vd
10.12.2013 Nya chefen omtyckt
11.12.2013 Stadsstyrelsen hade vetat länge
8.11.2013 von Schoultz lämnar Ekenäs Energi
5.12.2013 Imatrabolaget sparkar von Schoultz
9.12.2013 "Falska påståenden ledde till uppsägning"
9.12.2013 Personalen vädjade till stadsstyrelsen

Lojobor kan nu hjälpa staden att fungera mera effektivt och spara pengar.

Staden har öppnat en webbplats där vem som helst kan skriva in förslag som ökar produktiviteten i Lojo.

Samma blanketter finns i pappersformat på bibliotek och på andra platser där staden erbjuder service.

Idéerna ska hjälpa till att hålla stadens kostnader och lånebörda i styr eller höja kvaliteten på servicen.

Det speciella med spartalkot är att det drivs med största möjliga öppenhet.
Vem som helst kan gå och kolla vilka idéer som har kommit in samt hur de har behandlats och genomförts.

Stadsstyrelsen anser att det är viktigt att skattebetalarna i Lojo kan se hur staden blir duktigare på att producera service.

Raseborgs stad har nu beslutat om riktlinjerna för den som vill bli befriad från skyldigheten att ansluta sig till kommunalteknik. Skåldö vattenandelslags svaga ekonomi kan i vissa fall ses som en orsak att inte ansluta sig. Men å andra sidan ska befrielserna från anslutningsskyldigheten inte äventyra vattenverkets ekonomi.

En del husägare vill på grund av olika orsaker inte ansluta sig till kommunalteknik trots att det finns på området där de bor. Men husägare måste enligt lagen ansluta sig till vatten- och avloppsnätet om de bor på ett fastställt område där det finns ett vattenverk.

Det här är högaktuellt för dem som bor eller har sin fritidsbostad inom Skåldö vattenandelslags fastlandsområde norr om Skåldöfärjan, där myndigheterna nu har kopplats in för att flera ska ansluta sig.

På onsdagen (19.2) fattade miljö- och byggnadsnämnden i Raseborg beslut om vilka riktlinjer som gäller i staden om en fastighetsägare vill ansöka om befrielse från anslutningsskyldigheten.

Riktlinjerna i korthet

Göran Karlsson (SFP), som är nämndens ordförande, berättar att minst ett av nedanstående kriterier måste uppfyllas för att befrielse ska kunna beviljas.

1) Om det blir oskäligt dyrt för fastighetsägaren att ansluta sig. Till exempel om fastigheten ligger långt bort från vattenledningarna.

2) Ifall fastigheten använder så lite vatten att det är onödigt att ansluta sig. I praktiken innebär det att hushållsvattnet till exempelvis bärs in.

3) Annan motsvarande särskild orsak.

Det är viktigt att befrielserna inte äventyrar vattenverkets, till exempel Skåldö vattenandelslags, ekonomi.

- Man kan inte befria alla och på så sätt göra bolagets ekonomi ohållbar, förklarar Karlsson.

Alla beslut om befrielse ska bero på fastigheten, inte fastighetsägaren. Befrielsebesluten är också tidsbundna, berättar Karlsson.

En fastighet som inte behöver ansluta sig, måste ha tillgång till tillräckligt med hushållsvatten. Vattnet ska uppfylla alla krav. Riktlinjen gäller både rent hushållsvatten och avloppsvatten.

Vattenandelslagets ekonomi kan ses som annan särskild orsak

Besluten om befrielse får alltså inte äventyra vattentjänstverkets ekonomi. Men samtidigt kan ett vattenverks svaga ekonomi vara en orsak till att någon inte behöver ansluta sig.

Enligt Karlsson är det mest tolkningsbara kriteriet (punkt 3) främst satts in med tanke på att det kan komma upp motiveringar som nämnden ännu inte har tänkt på.

Men en sak som nämnden ändå diskuterade i samband med punkt 3 var på vilket sätt ett vattentjänstverks ekonomi kan bli en orsak att bli befriad från skyldigheten att ansluta sig.

- Om det verkar som att vattentjänstverket inte kan fortsätta sin verksamhet på grund av ekonomin så kan det ses som en "annan särskild orsak" att inte behöva ansluta sig, konstaterar Karlsson.

Riktlinjerna gäller alla

Betyder det här att alla de som äger fastigheter inom Skåldö vattenandelslags område kan bli befriade med andelslagets dåliga ekonomi som motivering?

- Vi nämnde inte Skåldö vattenandelslag i samband med den här frågan utan vi diskuterade allmänna riktlinjer.

Läs om Skåldö vattenandelslags ekonomiska situation:
"Konkurrs osannolikt"
Fusion kan rädda Skåldö vattenandelslag

Hangö stad vill hjälpa till så att att krigsinvalider kan bo tillsammans med sina makor på krigsinvalidernas sjuk- eller brödrahem.

Staten ersätter anstaltsvård för krigsinvalider som har en invaliditet på minst 20 procent. En stor del av krigsinvaliderna väljer en långvårdsplats på ett av krigsinvalidernas sjuk- eller brödrahem.

Men makan till krigsinvaliden har inte möjlighet att få ersättning av staten om paret vill fortsätta att bo tillsammans.

Det nyländska distriktet vid Krigsinvalidernas Brödraförbund ber kommunerna att ordna så att det är möjligt för makarna att fortsätta bo tillsammans också efter att krigsinvaliden är i behov av en långvårdsplats.

Det står i lagen att ska det ordnas en möjlighet för äldre par att bo tillsammans.

Grundtrygghetsnämnden i Hangö har beslutat att staden beviljar vårdplats för makan om krigsinvaliden väljer att bo på krigsinvalidernas sjuk- eller brödrahem.

Alla besvär mot försäljningen av bruksbostäderna i Billnäs och Fiskars har förkastats. I går (19.2) kom elva besked från Helsingfors förvaltningsdomstol till Raseborgs stad. En del besvär har alls inte prövats och de som prövats har förkastats.

Nu väntar staden på att besluten ska vinna laga kraft och sedan skriver man under köpebrevet. Men besvärsställarna kan vända sig till Högsta förvaltningsdomstolen inom 30 dagar, så inget är klart ännu.

Beslut fattades inte i fel ordning

Det var i mitten av juni 2012 som Raseborgs stadsstyrelse beslöt att godkänna Hjärnbruket Oy/Billnäs Bruk Ab:s anbud. Olli Muurainen bjöd drygt fyra miljoner euro för aktierna i Fab Bruksbostäder.
Stadsstyrelsen röstade om staden skulle sälja till Olli Muurainen/Billnäs Bruk Ab eller till Hakany Ab. Rösterna blev 7-5.

Helsingfors förvaltningsdomstol har nu bland annat konstaterat i ett par av besluten att stadsstyrelsens beslut inte fattades i fel ordning.

Inte överraskad

Patrick Bayer är en av dem som besvärat sig över stadsstyrelsens beslut. Han fick höra om besluten i dag (20.2).

-Jag är inte helt överraskad, man måste vara beredd på alla alternativ.

Bayer säger att besvärsställarna nu måste bekanta sig med alla dokument.

De har möjlighet att överklaga hos Högsta förvaltningsdomstolen, men Bayer konstaterar att det är för tidigt att säga om de överklagar eller inte.

Patrick Bayer anser fortfarande att bruksbostäderna borde ha sålts till invånarna och inte till en affärsman.

Inomhus FM i friidrott kör i gång på lördagen i Rovaniemi. På söndag inleds höjdhoppstävlingarna och höjdhopparen Linda Sandblom från Hangö IK hoppas att hon ska kunna ta hem guldet.

- Jag har missat jätte mycket viktig träning, erkänner Sandblom men hänger inte läpp. Hon berättar att hon ingalunda legat på latsidan trots sin skada. Istället har hon tränat allt annat i den mån det var möjligt med den vrickade foten.

- Jag måste få formen och tekniken att klaffa, säger Sandblom som har hunnit träna att hoppa i ungefär en månad.

Ska hoppa högre än tidigare i vinter

Hennes mål är att vinna höjdhoppstävlingen men alla tävlande har hoppat ganska jämt i vinter så det kan bli ganska tajt.

- Jag har tänkt hoppa högre än vad jag gjort i vinter, säger Sandblom som har klarat 180 cm den här vintern.

Målsättningen för sommaren är Europamästerskapen i friidrott i Zürich. Gränsen till EM är 190. Sandbloms personbästa är i dagsläget 189 cm.

De olympiska vinterspelen i Sotji i Ryssland fortsätter fram till på söndag. Pojobon Robert Portman, huvudproducent för Yle i Sotji, tycker det varit ett lyckat OS på många sätt.

Men speciellt gårdagen, då det blev guld och silver i skidning och de finska ishockeylejonen slog den ryska björnen, var en fin dag för Portman och gänget.

- Det var en rolig dag på jobbet igår, berättar Portman.

Inte så mycket problem

Innan OS kom igång skrevs det mycket om hur halvfärdigt allting var i Sotji. Människor delade bland annat bilder tagna på halvfärdiga byggen och hotellrum. Men även om bilderna var rätt underhållande och roliga så har problemen inte varit så stora i det långa loppet, tycker Robert Portman.

- De här problem fick oproportionerligt stor publicitet, mitt hotellrum hade inga fel, säger Portman som har hört att problemen under OS i Aten var betydligt större.

Snart åker alla hem

I Yles OS-team ingår drygt hundra personer. De flesta åker hem rätt så fort efter avslutningen på söndag. De sista personerna åker hem i slutet på nästa vecka. Själv tar Portman flyget hem på tisdag.

Enligt Portman börjar OS städas undan ganska snabbt efter ishockeyfinalen på söndag.

- Jag hoppas Finland är i final, det skulle vara en perfekt avslutning på vårt OS.

Läs också: Pojobo axlar stort ansvar i Sotji

De kommunala arbetsplatserna i Ingå blir rökfria den första maj. Det har kommunfullmäktige i Ingå beslutat.

Kommunstyrelsen ska tillsammans med företagshälsovården göra upp direktiv för hur det här ska gå till i praktiken. Kommunen kommer att erbjuda stöd för anställda som vill sluta röka.

För två år sedan valde Ingå att vänta med att bli rökfri. Orsaken till att frågan nu igen har tagits upp är att en stor del av de finländska kommunerna har beslutat att bli rökfria.

Dessutom sköter Ingå igen primärvården i egen regi och det innebär att all personal berörs av bestämmelserna.

God morgon Västnyland firade sportlov med att sända hela morgonprogrammet från Sommarö på Skåldö i Ekenäs skärgård. Kolla in vad som hände bakom kulisserna!

Den gula färjan som trafikerar mellan fastlandet och Skåldö i Ekenäs är bekant för många. Det är företaget Finferries som har hand om trafiken och färjan kör enligt fast tidtabell mellan klockan fem på morgonen till midnatt, vinter som vår.

Johan Sjöberg började på Skåldöfärjan som sommarjobbare.Johan Sjöberg är en av förarna av Skåldöfärjan Yle/Malin Valtonen

Att köra färjan i dystert, grått och dimmigt vinterväder är inget han tycker är jätte tråkigt. Det varierande vädret gör jobbet omväxlande.

- I dag kan det vara dimmigt, i morgon soligt och i övermorgon storm, berättar han.

Förare och fixare

Färjan styrs med så kallade joysticks.Johan Sjöberg styr Skåldöfärjan med hjälp av två joysticks. Yle/Malin Valtonen

Styrningsmekanismen ombord på färjan påminner lite om att spela datorspel. Föraren använder nämligen två styrspakar, så kallade joysticks, för att kontrollera det aquamasterdrev som finns i vardera ändan av färjan. Drevet gör det möjligt för färjan att stå stilla på ett ställe, köra i sidled eller i en cirkel.

- Man har bra manöverförmåga, konstaterar Sjöberg som vant vrider och vänder på joystickarna inför avgång och ankomst.

Vajern sparar pengar

Många tror felaktigt att den vajer som är fastkopplad i färjan hjälper till med styrningen. Men vajern är huvudsakligen till för att spara pengar och inte för att färjan ska komma ur kurs. Har färjan en vajer så klassas den som en vajerfärja där det räcker att en person är på jobb. Men kör färjan utan vajer så klassas den som en frigående färja och då krävs det att två till tre personer jobbar samtidigt.

Trafiken är lugnare vintertid än på sommaren.Via monitorn kan färjeföraren övervaka däcket. Yle/Malin Valtonen

Båtförare vägrar ibland stanna

Johan själv har inte varit med om någon olycka under en arbetstur. Men nära ögat har det varit flera gånger.

- Vissa fritidsbåtförare tror de hinner före färjan och vill inte stanna. Då blir man tvungen att väja för att undvika kollision, berättar han men betonar ändå att det flesta båtförare uppför sig väl.

Arbets- och näringsministeriets Esa Härmälä är försiktigt positiv till att en lösning i tvisten om LNG-terminalens placeringsort nu är nära. EU-kommissionen har fungerat som medlare i tvisten och inleder nästa vecka (vecka 9) de sista underhandlingarna med Finlands och Estlands regeringar i ärendet.

- Personligen tycker jag att den här situationen under den senaste tiden blivit bättre ur den finländska synvinkeln. Våra argument är ganska starka, ju mera man använder ekonomiska argument än politiska argument, desto bättre är det, säger Esa Härmälä som är avdelningschef för energiavdelningen i arbets- och näringsministeriet.

Ingå är ett starkt alternativ som placeringsort för terminalen. Härmälä tror att det slutliga beskedet om var LNG-terminalen för flytande naturgas skall placeras kommer i mars, allra senast i april.

EU-kommissionen som har fungerat som medlare i tvisten mellan den estniska och den finländska regeringen kommer alltså nästa vecka att besöka både Helsingfors och Tallinn för att ge besked om hur kommissionen resonerar i frågan.

Nu är det dags för de avgörande tunga diskussionerna mellan kommissionen och de båda ländernas regeringar. Estland föreslog att man skulle låta bygga en terminal på båda sidorna av Finska viken, men det alternativet verkar inte längre aktuellt.

Kostar 380 miljoner euro att bygga

Esa Härmälä säger att det kommer att kosta 380 miljoner euro att bygga terminalen.

- Det är ännu oklart hur stor andel av detta finansieras av EU, troligt är dock att kostnaderna för de rör som skall placeras under bottnen i Finska viken kommer att få en stor del finansierat av EU, säger Härmälä.

Läs artikel om Gasums ändrade planer i Ingå.

Västnyländska kommuner får pengar av undervisnings- och kulturministeriet för att göra klasserna i grundskolan mindre.

Lojo får 530 000 euro.

För samma ändamål får Raseborg 194 900 euro, Sjundeå 55 900 euro och Hangö 34 600 euro i statsunderstöd.

De tillfälliga lösningarna för Merituuliskolans elever i Ingå kostar knappt 90 000 euro. För det behövs tilläggsanslag eftersom pengarna inte kan tas från bildningssektorns strama budget.

Eleverna är evakuerade från sin mögeldrabbade skola i Dal till Västankvarn som är för trångt för dem.

Kommunen beslutade i januari att de ska få nya klassrum i baracker och elever ska också köras till Aktia Arena för innegymnastik. Dessutom måste invatoaletter byggas och Västankvarns skolgård förbättras.

Bildningsnämnden föreslås på onsdag anhålla om extra pengar av fullmäktige.

Sjundeå kommun vill sälja Åvalla och Botåker, två gamla hus som är i dåligt skick. Åvalla har länge funnits på försäljningslistan men beslutet har dröjt då kommunen har sökt ersättande lokaler för scoutkåren Sjundeå Strömstarar. Sjundeå tekniska kansli var tidigare inhyst i Botåker.

Scouterna har nu flyttat till församlingens lokal och Åvalla står tomt. Båda husen kräver omfattande reparationer men de är skyddade och får inte rivas.

För Åvallas del måste också planbeteckningen ändras så att huset kan användas för annat än offentliga tjänster. Planeändringsarbetet kör också nu i gång.

Tekniska nämnden behandlar Åvalla och Botåker på onsdag (26.2) och förslaget till nämnden och vidare till styrelse och fullmäktige är att husen säljs.

Det finns fortfarande önskningar om en bro över sundet till Skåldö i Ekenäs skärgård. Det sade Göran Wikström i Yle Västnylands morgonsändning från Skåldö i Ekenäs skärgård.

För ett drygt år sedan blev det klart att invånarna på Skåldö inte längre automatiskt får förtursrätt till färjan. Endast de som behöver färjan för arbetsresor får numera förtursrätt.

Göran Wikström.Göran Wikström från Skåldö. Yle/Malin Valtonen

En svävare är bra att ha under vintrar som denna när isen varit dålig. Svävaren är ett fordon på en luftkudde som kan köra på is, vatten och upp på stranden.

Ingen risk att luftkudden går sönder

Svävaren har två motorer, en som driver fordonet framåt och en som lyfter. Tack vare luftkudden svävar man på en 30 centimeters höjd från isen. Men någon oro för att luftkudden ska gå sönder behöver passageraren inte ha.

- Svävaren har flera hundra påsar runt sig så kör man sönder en så sväller de andra igen så på det sättet försvinner inte luftkudden på en gång, säger Wikström.

Svävaren används främst på vintern eftersom det inte är ekonomiskt att köra med den på vatten på sommaren.

Sydspetsens miljöhälsonämnd stryker inte 80 000 euro som samhällstekniska nämnden i Raseborg kräver att nämnden borde göra. Raseborgsnämnden vill att miljöhälsan skulle spara 80 000 euro från Raseborgs andel av kostnaderna.

Enligt Kalle Niemi (SFP), ordförande för Sydspetsens miljöhälsonämnd är det helt enkelt inte möjligt att minska på miljöhälsans utgifter.
- Det är så att livsmedelsövervakning sköts enligt lagen. Vi fyller inte ens de krav som statsmakten fordrar av hälsovårdsnämnden, säger Niemi och tillägger att Sydspetsen miljöhälsa uppfyller endast 60- 70 procent av de krav som staten ställer.
Han säger att det för Raseborgs del bara gäller att betala och hänga med.

- Vi är tre kommuner (Hangö, Raseborg och Ingå) med i Sydspetsens miljöhälsa, så om vi skulle minska på en kommuns andel, skulle vi också vara tvungna att minska på de två andra kommunernas andel och det är inte möjligt.
Han säger att övervakningen skulle försvagas om resurserna ytterligare skulle minskas.

Sydspetsens miljöhälsonämnd fattade sitt beslut enhälligt. Ordförande Niemi konstaterar att Raseborg också i fjol ville betala mindre, men inte heller då kunde Sydspetsens miljöhälsonämnd godkänna Raseborgs begäran.