I maj invigs Susi Training Center, Basketförbundets nya träningscenter, i Kisakallio strax utanför Lojo. Träningscentret är i första hand till för landslagen, men väntas också locka till sig föreningar.

- Läget är ypperligt och faciliteterna utomordentliga. Nu hoppas vi i förbundet att också föreningarna tar chansen och ordnar läger och turneringar i Kisakallio, säger Walldén.

Han konstaterar att satsningen är stor ekonomiskt för förbundet, men han vill inte tala om exakta summor.

Basketförbundet tycker Kisakallio har ett bra läge.Susi Training Center i Kisakallio, Lojo Yle/ Bubi Asplund

Dyr satsning för Kisakallio

Också för Kisakallio blir det stora utgifter. En hall skall byggas om och ha två hallar med spelplaner som uppfyller FIBAs (internationella basketförbundet) krav.

- Det här kostar oss två miljoner euro, säger Harri Hollo, marknadsföringschef i Kisakallio.

Enligt honom har förbundet och Kisakallio ett kontrakt på 3+4 år och i Kisakallio räknar man med att basketspelarna nog stannar längre än de tre första åren.

- I kontraktet talas det om OS i Tokyo och de tävlingarna ordnas år 2020, säger Hollo.

Lokala föreningen jublar

Före detta elitpaddlaren Anne Rikala jobbar med träningsfrågor i Kisakallio. Hon ser fram emot de nya utmaningarna som Susi Training Center medför.

Anne Rikala, Harri Hollo och Tenho Ulmanen ser bara positivt på basketsatsningen i Kisakallio.Anne Rikala, Harri Hollo och Tenho Ulmanen Yle/ Bubi Asplund

Den lokala föreningen Lohjan Urheilijat har en basketsektion och föreningens herrlag spelar i division 3.

Enligt föreningens ordförande Tenho Ulmanen medför Susi Training Center endast bra saker för föreningen.

- För våra juniorer betyder det mycket, bland annat får de se de stora basketstjärnorna och deras matcher.

Föreningen LoU Basket kommer också att få många uppdrag då landslagen spelar matcher här. Föreningens medlemmar kommer att engageras som funktionärer.

- Vi måste också utbilda våra frivilliga medlemmar så att de klarar av att jobba som funktionärer i till exempel landskamper. Det för ju givetvis föreningen framåt på så sätt, säger Ulmanen.

Ökar intresset för basket

Han är bergsäker på att basketintresset kommer att öka i Lojonejden.

Ulmanen som också är ordförande för Basketförbundets södra distrikt säger att basketfolket på fältet är väldigt nöjda med centret.

- Hur nöjd man är i norr har vi ännu inte kartlagt, men för södra och västra distrikten är läget ypperligt, säger Ulmanen.

Kisakalliosäätiö förvaltar

Kisakallio förvaltas av fonden Kisakalliosäätiö. Området har tagits i bruk år 1949. Kisakallios omsättning år 2012 var 10,2 miljoner euro vilket gör den till ett av de tre största idrottsinstituten i landet.

Kisakallio har en personal på 64 personer. Bäddplatsernas antal är 688. I området finns ungefär 9 000 kvadratmeter uppvärmda idrottsutrymmen.

Från tidigare har Kisakallio brett samarbete med såväl gymnastik- som paddlings- och roddförbundet.

I den tredje delen av serien Yle Västnyland visar allt får du följa med på en direktsändning från Skåldö i Ekenäs skärgård.

Det var redaktörerna Jonas Sundström och Malin Valtonen som höll i trådarna för God morgon Västnyland 21 februari 2014. Christoffer Westerlund fungerade som tekniker.

Ekenäs IF:s William Lindqvist och Benjamin Källman har valts att representera Finland i två fotbollslandskamper. Finlands U16-landslag möter Ungern i två matcher på bortaplan i mars.

Landslagstränaren Kimmo Lipponen har valt 1998 födda EIF-spelarna William Lindqvist och Benjamin Källman att representera Finland i två vänskapsmatcher mot Ungern. Matcherna spelas den 11:e och den 13:e i staden Telki i Ungern.

Lindqvist som är försvarsspelare och Källman som trivs i anfallet återvände till moderföreningen EIF i höstas. Också nu skadade Tony Pihlström återvände från Esboklubben FC Honka till Ekenäsklubben.

I slutet av april deltar U16-landslaget i UEFA Development-turneringen i Estland. Vecka 26 deltar landslaget i Baltia Cup i Litauen och i månadsskiftet juli-augusti spelas den NM-turneringen (U17).

I början av september spelar U16-landslaget två träningslandskamper mot Slovakien på hemmaplan och i mitten av oktober är det dags för förkvalturneringen till EM. I turneringen som spelas på Malta deltar Finland, Holland, Serbien och Malta.

Det finländska gasbolaget Gasum stärker sina positioner på den nordiska naturgasmarknaden.

Gasum köper en majoritet (51 procent) av aktierna i distributionsverksamheten för flytande naturgas inom norska Skangass.
Köpet är en del av Gasums strategi att öka tillgången på flytande naturgas (LNG) i Finland.

Enligt bolaget ökar de nya utsläppsdirektiven på behovet att använda allt renare bränslen i sjötrafiken.
I affären blir Gasums LNG-verksamhet och produktionsanläggningen i Borgå en del av ett nytt genensamt bolag.

Skanngass har en etablerad LNG-distibution till både den norska och svenska marknaden.

Det slutliga investeringsbeslutet om en LNG-terminal placeras i Ingå eller i Borgå fattas enligt Gasum i slutet av 2014. Också Paldiski i Estland konkurrerar om samma terminal.

Parterna väntar fortfarande på EU:s beslut om stödpengar, som väntas komma i slutet av året. Gasum har uppgett att de bygger terminalen i Ingå om de får stödpengarna. Om stödpengarna går till Estland, bygger Gasum endast en mindre terminal i Borgå.

I Lojo fick affären Tarjoustalo på Lehmijärvivägen besök av två tjuvar i torsdags (20.1) på förmiddagen.

De två männen stal eltandborstar till ett värde av 844 euro. Polisen känner inte till vem tjuvarna är.

Två män har brutit sig in i affären S-market i Pojo kyrkby strax före halvtolv på söndagskvällen (23.2).

De stal öl från affären. Polisen önskar att den som vet något om saken ringer 071 87 36 246.

Läs om inbrott i Pojo även natten mot söndag

Årets första gudingar i praktdräkt observerades i dag (24.2) på Hangö fågelstation.

Fågelskådaren Aatu Vattulainen såg fyra flyttande gudingar och en åda på Uddskatan.

Om några veckor räknas tusentals ejdrar in på fågelstationen då de sveper in mot Finska viken, enligt forsknings- och utvecklingsinstitutet Aronia vid Åbo Akademi och yrkeshögskolan Novia.
I fjol kom de första ejdrarna till Hangö den 16 mars, år 2012 kom de den 20 februari och år 2011 kom de den 9 mars.

Staden Raseborg hade lov att muddra Södra viken i Ekenäs i 13 års tid men det fanns inte pengar för arbetena. I fjol vägrade de statliga myndigheterna förlänga muddringstillståndet ytterligare.

Staden vill nu ha både tanke- och ekonomisk hjälp av invånarna.

Samhällstekniska nämnden har nyss tillsatt en arbetsgrupp som ska ta fram en utvecklingsplan för Södra vikens hamnområde och farled.

Arbetsgruppen ska fundera på vad man kan göra med bidrag från staden och privata insatser, berättar nämndens ordförande, Werner Orre (SFP).

Privata sponsorer?

Orre jämför Södra viken med satsningen att skaffa stilenliga gatulyktor till gamla stan i Ekenäs. Invånarföreningen var involverad och den som ville kunde sponsorera lyktprojektet.

Invånare och föreningar har också deltagit i arbetet att förbättra lekparker i Raseborg.

Södra viken kräver muddring men tanken är att också öka trivseln i området, beskriver Orre arbetsgruppen som nu har grundats.

– Det är en idégrupp för att se hur vi kan komma framåt.

Arbetsgruppen för Södra viken har fyra tjänstemannamedlemmar från Raseborg. Föreningen för gamla stan i Ekenäs får utse två representanter.
Stadens representanter är tekniska direktören Jan Gröndahl, planeringsansvarige Henrik Westerlund, miljöchefen Gustav Munsterhjelm och chefen för administrativa tjänster Åke Frondén.

Arbetsgruppen kommer att hålla sitt första möte i mars.

September 2013: Det går inte längre att muddra Södra viken
Februari 2008: Södra viken i Ekenäs måste bli snyggare

Automatiserad biblioteksservice, sådan som Ingå överväger att införa, kan lösa snävare öppethållning men det kulturella uppdraget får inte glömmas bort, poängterar Agneta Möller-Salmela, biblioteksfunktionär och läseinspiratör i Hangö.

- Jag tror att lösningen är den rakt motsatta till självbetjäning. Personalen är viktig när det gäller att marknadsföra böckerna och inspirera till läsning.

Enligt Möller-Salmela kunde man satsa ännu mera på läsprojekt för både barn och vuxna. För det här krävs naturligtvis människor med rätt inställning och beredskapen för ett långsiktigt arbete.
I resurssnåla tider är hon ändå optimist.

- Berättelsen och boken i sig själv är nog. På alla teknologiska tåg behöver man ju inte hoppa.

Ett demokratiskt invånarrum

Kerstin Ilander, ordförande för kulturnämnden i Raseborg, vill öppna dörrarna till biblioteket på flera sätt.

- Biblioteken har en stor utvecklingspotential. De kan fungera som nätverk för kommunal information på sätt som vi inte har utnyttjat tidigare. Biblioteken kunde ha en större roll i den omtalade öppenheten i staden. Närbiblioteken har en speciellt viktig funktion.

Ilander har visioner om ett invånarrum dit människor kan komma för att få information men också för att dela med sig av sin kunskap.

- Vi ska inte tänka på ett bibliotek bara som en fysisk plats utan som ett förhållande mellan människor. Det ska handla om delaktighet.

Poetry slam, språkcafé, föredrag och debatter hör till de aktiviteter som Kerstin Ilander räknar upp. Omgiven av böcker kan besökaren dessutom tänkas fastna för en intressant bok.

- Den viktiga uppgiften att inspirera unga till läsning får inte heller glömmas bort.

Gamla bastun vid Västvallen i Ekenäs ska i framtiden främst inhysa bostäder men huset ska också kunna inrymma affärsverksamhet och kontor. Staden vill ändra planebeteckningen så att fastigheten lättare kan säljas.

Staden utreder också om det finns plats för nya småhus och ny affärsverksamhet på tomten.

Det är ännu inte klart hur mycket byggrätten kan öka från nuvarande 650 våningskvadratmeter.

Planläggningsnämnden föreslås i morgon sparka igång planeringsarbetet för tomten. Nämnden föreslås anhängiggöra detaljplaneändringen. Den nya planen borde bli färdig under det här året.

Staden Raseborg köpte nyss tillbaka den gamla kulturhistoriskt värdefulla badinrättningen av Västra Nylands ungdomsring som numera har sin verksamhetslokal i Karis.

I den nuvarande planen är Gamla bastun och hela tomten klassad som ett område för allmänna byggnader.

Sjundeå vill nu bli känd som kommunen med "nyckeln till ett lyckligt liv".

Kommunen satsar i år hårt på marknadsföring.

Och huvudtema är nyckeln som ju också finns på Sjundeå kommuns vapen.

Ett annat tema är hjärtat.

"I Sjundeås hjärta finns det plats för envar" kan det snart stå på reklamskyltar vid vägrenarna eller på Facebook.

I bakgrunden för reklamsatsningarna ligger en svag efterfrågan på tomter i Sjundeå. Antalet tomter som kommunen har sålt sjönk kraftigt under år 2013 jämfört med tidigare år.

Sjundeå vill också utveckla trafikförbindelserna och det kräver att invånarantalet i kommunen fortsätter att öka.

Kommunstyrelsen godkände på måndagen (24.2) marknadsföringsmålen. Satsningarna ska under våren inte orsaka några extra kostnader.

Arbetslösheten i Västnyland lättar inte.

Svårast i hela Nyland är situationen fortfarande i Hangö där de arbetslösa i januari steg till över 15 procent eller över 630 personer.
Siffran var 15,2 procent och det är 634 personer. I december var siffran 15,0 procent.

Också i de övriga västnyländska kommuner försvårades sysselsättningsläget.
Endast i Lojo minskade arbetslösheten en aning.

Lojo hade i januari 11,4 procent arbetslösa (11,5 i december 2013), Raseborg 10,6 (10,4), Ingå 6,4 (6,2) och Sjundeå 5,9 (5,6).

Kaj Lindholm var stadsdirektör i Karis innan staden blev en del av Raseborg. I den nya staden fungerade han som teknisk direktör. Under sin period som stadsdirektör såg han näringslivet som en första prioritet. Det var viktigt att skapa grogrund för utveckling och nyetableringar. Då Raseborg blev till gick energin till så mycket annat.

- Det fanns ingen klar strategi för hur staden ska förhålla sig till företagande. Den saknas fortfarande. Hangö har kanske gjort det bättre och är mera alert men överlag så tycker jag att Raseborg och Ingå är ganska försiktiga med att skapa den riktiga geisten för företagsamhet och ett utvecklat näringsliv.

Engagemang A och O

Enligt Lindholm är det av största vikt att en stad eller en kommun visar att man bryr sig om sina företagare. Man borde vara alert inom stadsplaneringen och inte göra detaljplaneringen onödigt krånglig. Det ska finnas vissa ramar men också flexibilitet. Ramarna fylls ut då företaget etablerar sig och vet vad det behöver.

- När det gäller byggnadsinspektionen bör kommunen vara införstådd med villkoren för hur näringslivet arbetar. Att man slipper den byråkratiska lunken. Näringslivet kan inte leva på byråkratins villkor.

Synligheten viktig

De industriområden som finns i Horsbäck i Ekenäs och i Bäljars i Karis borde göras färdiga och attraktiva. Skyltningen ska fungera, liksom vägar och anslutningar till riksväg 25. Att flera företag är koncentrerade till ett ställe är en modell, men inte den enda.

- Företagen etablerar sig där det passar bäst för dom själva. Men det kan i vissa fall vara en styrka att vara samlade. Bombskydd kan t ex vara snåriga och dyra att bygga, ett gemensamt sparar pengar. Kommunen kunde också sköta underhållet av området vintertid.

Matservering eller café på området skulle också bidra till en mer levande företagsmiljö, tror Lindholm.

Ung kunskap

Med knappa 44.000 invånare är hemmamarknaden i Västnyland väldigt liten idag. En åldrande befolkning behöver tjänster inom vård och omsorg men konsumerar inte lika mycket som en yngre.

Däremot borde den unga generationen få kunskap och färdigheter för ett liv som företagare. Kaj Lindholm frågar sig om regionens kursbundna yrkesundervisning är up to date.

- Företag som är utsatta för konkurrens måste ju absolut förnya sig. Här är utbildningen är väldigt central. Borde vi också utveckla metoden med läroavtal bättre? Och på det sättet generera kunskap och kanske ett fast arbete.

Privata inititativ

Lindholm tror inte på kommunala eller offentliga projekt för att utveckla näringslivet. Dem ser han i första hand som konstgjord andning och en i längden ohållbar lösning. Det ska handla om insatser för riktiga företag.

- Ofta är det så att när dom statliga och kommunala pengarna är slut då är också verksamheten slut, dessvärre.

Det borde heller inte föreligga någon konflikt mellan kommunal verksamhet och privat företagsamhet.

- Om man är en klok kommunalpolitiker och kommunal tjänsteman så inser man att utan dom skattepengar som näringslivet ger så är det jättejobbigt för en kommun att existera. Det finns inte en framtid då.

Närbild måndag kl. 20.00
repris torsdag 27.2 kl.17.25 i Yle 5

Det handlar om att lyfta fram närproducerade, spännande matprodukter som speciellt restaurangvärlden kunde intressera sig för.

Lokala småföretagare fick presentera sina produkter inför kockar och annat proffsfolk som delade med sig av sin expertis och sina råd.

Ingalill IhrckeIngalill Ihrcke Yle/ Maria Wasström

Nils-Gustav Höglund, Ann-louise Erlund och Evert BrändNils-gustav Höglund, Ann-Louise Erlund och Evert Bränd Yle/ Maria Wasström

Med sig i bagaget fick hon riktigt matnyttiga funderingar både kring smaken och förpackningen.
För det är ju inte bara en produkt som ska säljas, det är också en berättelse, påpekar Evert Bränd som skapat konceptet Food Scout i Sverige.

Distributionen viktig

Tanken med food scout-konceptet är att lyfta fram – och hitta distributionskanaler - för närproducerade och unika produkter och eventuellt också sådana som kunde marknadsföras utomlands som någonting speciellt för just den här regionen. Food Scout är redan rätt etablerat i Sverige men nu står alltså Finland i tur och det är meningen att liknande evemang som det i Ekenäs i går också ska hållas på andra håll i Finland i framtiden.

I panelen som utvärderade produkterna satt projektchef Nils-Gustav Höglund och kocken Samuel Mikander från Finlands kocklandslag, utbildningsansvariga Dan Mannström från kocklinjen på Axxell, Stig Hoffstedt från Gastro Nostra, Ann-Louise Erlund från Bra mat i Västnyland och Anneli Lehtinen, Meivi Pietarinen och Mats Sjöblm från grossisten Chipsters.

Evert Bränd betonade att det inte handlar om att ge rött eller grönt ljus för produkterna utan istället om dialog och diskussion som sedan kan ligga till grund för ytterligare utveckling av produkterna.

Kritiken var med andra ord saklig och uppbyggande och handlade inte bara om smak utan också om förpackningar och det där lilla extra som ger produkten en identitet. Och såda produkter hittades också just här i näromgivningen, intygar Nils-Gustav Höglund.

- Det var överraskande många intressanta produkter, säger Höglund.

Bland produkterna som evaluerades kan också nämnas olika slags bröd, honung och sylter.

Evert Bränd försäkrar att det nästan bara är tillverkarnas fantasi som begränsar utbudet.

Punken kom med Sex Pistols och "God Save the Queen" i slutet av 70-talet.
Också i Finland uppstod punkband, ett av de första var Slem and the Actionmen.
Några skolkamrater i Helsingfors bildade ett band, tros skrala färdigheter och bristfällig utrustning.
Men så skulle punken vara, attityden, energin och de uppkäftiga texterna var det som räknades.

Således spelade Slem and the Actionmen in sina första låtar på en vanlig c-kassettbandspelare, och med en enkel elorgel med inbyggd trummaskin...
I samma veva uppstod också begreppet "finlandssvensk rock", alltså rock sjungen på finlandssvenska.
Påhejad av Finlands svenska ungdomsförbund FSU började många band sjunga och översätta sina låtar till svenska. Baktanken var förstås att få medverka på de två LP-skivor som FSU lovade bekosta, "Kustrock" och "Bandbrus".

Det var så låten "Lyckliga barn" kom till, och sången valdes mycket riktigt till "Bandbrus", som kom ut 1983.
Nu, drygt 30 år senare, har bandmedlemmarna samlat ihop sina låtar från de intensiva åren 1982-1984 till en samlings-cd.
Bandets saga blev alltså kort, eftersom arme´tjänstgöring och studier gjorde det omöjligt att hålla ihop bandet.
Själva begreppet "finlandssvensk rock" var för sin del ganska omstritt.

Endel band sjöng gärna på svenska, medan andra stenhårt höll fast vid att rock skall sjungas på engelska.
LP-skivorna blev inga större försäljningsframgångar, trots att alla nog ville ha dem i sin skivsamling - gratis.
Numera är LP-skivorna nästan kultförklarade, och betingar allt högre priser i många skivantikvariat.
Epokens inverkan på dagens finlandssvenska musikliv erkänns nog numera i de mest vittskilda kulturkretsar.

Johan och NiclasJohan Wulff & Niclas Köhler yle_Ek

Samarbetsförhandlingar har inletts av ekonomiska och produktionsmässiga orsaker på återvinningsbolaget Kuusakoskis återvinningscentral i Karis.

Centralen har problem med lönsamheten efter att FN-Steel lade ner stålverket i Koverhar och leveranserna dit upphörde. Dessutom begränsas verksamheten i Karis på många sätt, i och med att återvinningscentralen finns på ett första klassens grundvattensområde.

Fem anställda berörs av samarbetsförhandlingarna. Bolaget försöker så långt det är möjligt att erbjuda jobb på annat håll inom bolaget.

Ett alternativ är att lägga ner centralen i Karis, uppger bolaget.

Kuusakoski är marknadsledare i Nordeuropa på att återvinna och förädla metaller och verkar både i Nord-Amerika, Europa och Asien.

Bryggorna i Södra viken borde flyttas tio meter utåt, säger Risto Lindgren som är bosatt i Gamla stan i Ekenäs. Muddringsmassorna kan användas som utfyllnadsjord, säger han.

- Eftersom den grunda viken måste muddras, kunde muddringsmassorna användas som utfyllnadsjord. På det här sättet kunde man bygga ett trevligt promenadstråk runt viken, säger Lindgren.

Ohållbart läge

Lindgren är av den åsikten att nuläget är ohållbart.

- En annan möjlighet är att helt enkelt ta bort alla båtplatser från Södra viken. Men då måste Raseborgs stad kunna ge båtägarna nya båtplatser och var finns de båtplatserna, undrar Risto Lindgren.
Samhällstekniska nämnden i Raseborg har nyligen tillsatt en arbetsgrupp som skall kläcka idéer om hur bland annat muddringsarbetet i viken skall bli gjort. Arbetsgruppen har ännu inte mötts, men Risto Lindgren hoppas man lyssnar på föreningen för Gamla stan i Ekenäs.

- Det kan vara svårt att få privat finansiering för muddringen av viken. Å andra sidan finansierades ju de fina gatlyktorna i Gamla stan med privata pengar, säger han.

Det fortsätter storma kring de svenska skolorna i Lojo. Den svenska utbildningssektionen kommer inte överens med arbetsgruppen och föräldrarna till berörda barn är trötta på långköraren.

Solbrinkens skola i Lojo centrum.Solbrinkens skola i Lojo Yle/Sofia Lindahl

Grundproblemet är att det inte finns tillräckligt stora lokaler för svenska dagisbarn i Lojo centrum samtidigt som det finns lediga lokaliteter i Källhagens skola i Virkby. Tanken är att flytta en del av dagisbarnen till Solbrinkens skola i Lojo centrum, vilket i sin tur leder till att Solbrinkens skola blir för trång.

Virkby skola.Virkby skola YLE/Sofia Söderlund

"Tokiga beslut"

Suzanne di Rodi-Maukku, som är förälder till två barn i Solbrinkens skola och ordförande för Hem- och skolaföreningen i Solbrinken, berättar att det redan länge har förekommit en oro för skolans framtid.

- Det görs så tokiga beslut, ingenting håller och ingenting är långsiktigt.

Enligt di Rodi-Maukku sägs det att det inte finns några baktankar med förslaget att flytta elever från Solbrinkens skola. Men det finns ändå ett beslut om att stänga de skolor som har under 30 elever, konstaterar hon.

- Då man tar bort årskurs 5 och 6 från Solbrinkens skola finns det risk för att det blir under 30 elever kvar.

Skört med två små skolor

Samlingspartiets Roger Weintraub, som är ordförande för den svenska utbildningssektionen i Lojo, håller med om att det finns en risk med att flytta årskurs 5 och 6 från både Virkby skola och Solbrinkens skola.

- Förslaget leder till att vi sedan har två små skolor med fyra klasser. Sedan är det bara att plocka ner dem, säger han.

Weintraub håller fast vid att det bästa alternativet skulle vara att flytta hela Virkby skola till Källhagens fastighet.

- Förslaget skulle innebära att ingen behöver resa mera än idag samtidigt som vi skulle spara pengar genom att frigöra Virkby skolas fastighet.

Ärendet tas upp av den svenska utbildningssektionen igen den 11 mars. Enligt bildningsdirektör Katri Kalske torde samma förslag gälla också då, alltså att femmorna och sexorna i Virkby och Solbrinkens skola ska flyttas till Källhagens skola.

Läs också:
Björn Heir: Alla förslag om Lojoskolor dåliga

Nu ska något göras för att hjälpa jordbrukare som kämpar med lönsamhet på grund av allehanda miljöregler.

Grundvattenutredningar ska söka möjligheter att inte ha onödigt stora grundvattenområden där det finns stora odlingsområden.

Det är Geologiska forskningscentalen som i samarbete med Nylands förbund har inlett utedningarna, som ska hjälpa till att höja lönsamheten inom landsbygdsnäringarna.

Ett av utredningsobjekten är Storgårds grundvattenområde i Ingå.

Noggrannare information

Genom utredningen skapas möjligheter att producera allt mera exakt information om miljöomständigheterna på de gårdar som verkar på grundvattenområden.

I och med projektet kan man justera begränsningarna på grundvattenområden.

Bättre livskraft för landsbygden

Om vi främjar grundvattenskyddet och medvetenheten om skyddsbehovet, förbättrar vi samtidgt också den nyländska landsbygdens trivsel och livskraft, uppger projektkoordinatorn för VATTNEN-projektet Harriet Lonka i ett pressmeddelande från Nylands förbund.

Utredningen är en del av Nylands, Egentliga Tavastlands och Päijänne-Tavastlands gemensamma VATTNEN-projekt, som påskyndar vattenvården på området.

Priset sänks, utbudet blir bredare och allt fler ska kunna använda sig av avgiftsbelagda skoltransporter i Raseborg. Det slog Raseborgs bildningsnämnd fast i går kväll (25.2).

Det blir nu cirka 10 euro billigare per månad att använda Raseborgs stads avgiftsbelagda skoltransporter. Framöver har också förskoleelever och elever på andra stadiet, som bor över fem kilometer från skolan, rätt att använda sig av transporterna så långt platserna räcker.
En annan förbättring är att tjänsten enligt behov i framtiden kan köpas endast för vintermånaderna, istället för att familjen måste betala för hela terminer.

- Det har tidigare varit lite för hårda krav och transporterna har för en del varit för dyra, berättar Filip Björklöf (SFP), som är bildningsnämndens ordförande.

Principerna för de avgiftsbelagda skoltransporterna uppdaterades senast i september år 2012.

- Raseborgsbiljetten (stadsbiljetten som används i linjetrafik) har varit billigare än skoltransporterna, vilket inte har varit skäligt, konstaterar Björklöf.

Gynnar många föräldrar

Ekenäsföräldern Petra Blomqvists son har hittills fått gratis skoltransport eftersom han går på årskurs 2. I grannskapet i Gammelboda har ändå många föräldrar till äldre barn varit missnöjda över att man under det senaste året inte ha kunnat köpa transport endast under vinterhalvåret, berättar hon.

- Att endast kunna köpa skoltransport under vinterhalvåret gynnar många.

Enligt Blomqvist är också prissänkningen positiv.

- Det är bra att man kan sänka priserna, lite åtminstone. En prissänkning med 10 euro är betydelsefull i barnfamiljer.

Ny prislista

De nya priserna för avgiftsbelagda skoltransporter gäller de elever i årskurs 1-9 som inte har rättighet till gratis skoltransport, men där vårdnadshavaren har ansökt om skoltransport av kommunen mot ersättning. De avgiftsbelagda transporterna kan indelas i olika perioder under ett läsår.

De nya priserna för olika perioder:

- Hela höstterminen: 225 euro
- Hela vårterminen: 250 euro
- Vinterperioden (oktober-mars): 300 euro
- Hela läsåret: 475 euro